Norrländska Korrespondenten – 30 april 1867, sida 1

deriboden. 9 remburgerfrågan är oförändrad; me as remakternas förslag till uppgörelse kunna ide åstadkomma någonändring. Rreugz fen bar ide begärt nåpon bemerling, uton förfränat fig bod garanterna af 1839 års fördrag rörande Frankrikes uttalade önskan. Preussens rätt att Hålla Luxembura besatt hwilar på äldre förs drag hwarwid intet per anlednirg förmoz ta, att Preussen skulle eftergifwa fin rätt. BProvingial-Correfpondrenzs förklarar unberrätteljerna om PreuVfens rvuftnins gar för helt och hållet grundlösa. Date tadt unterrättelserna om Frankrikes åts gköranten i tylikt hänseende, fom tydligen ega sammanhanag med Luxemburgska frå gan, har Preuesiska regeringen sedan dess icke widtagit något, som stått i strid med dess önskan att upprätthålla freden med Frankrike. J Conftitutionel läses i en artikel, untertecknad Limayrac: Frankrike önskar ide kriget, utan följer en försenlig por litit; vet hare hoppats, att Preussen skulle, efter wunnen utwirgnina af sitt områäre, taga hänsyn till Frankrikes rät tinheter och intressen som agranne, samt fe underpanten of en waraktia fred i en lösning, fom motswarare Frankrikes förs rel och Luxemburas önskningar. Frouk rike trotte ej, att Prenssen hade rätt att hålla besättnina i ett sjelfständigt lant; ej heller, att Tyskland kunde återfertra ett omräte mot befolkningens wilja. J Frankrikes ögon wore frågan eurepcisk. Frantrike lemnar å siro fina anspräf, för att ide hindra fredswerket. Det fruftar ide för fria, om detta orätt wist framkallas, men önskar för fin tel fredens bibehållande, Frankrike. La Patrice: Närwaranre underhandlingsstatium tillåter ide regeringen att afgifwa någon förklaring förr än kamrorne åter sammanträdt. Uppköpet af bästar bar endast föranlerts af förfäljningen af mexicanska expeditionscorpsens hästar. Tirningen 7LPa Gironde i Borreour: Till följd af reaementernas otillräckliga effektivstyrka fufpenrerare fringministern reskriptet af ven 11 April rö. vande sriköpningsrätt från aktiva armsen och reserven, samt reqvirerare 20,000 på gorseu uttemnade hästar. Amerika. Gulragiot är i stiaante på grund af kriasryktena från. Europa. Flera större fallissementer bland handlande med bomull omtalas. Westindien. J Bort ou Prince på Hayti har en uppregning eat rum, fom baft till följd att presitenten Geffrards reaering blifwit störtad och han sjelf måst fly omr bord på franfta avife-ångaren Le vEjtaing, som fört honom till Kinastown. Revolutienen försiggick utan all blodsutgjutelse. Jnrikes. Stockholm. K. m:t har den 11 dennes utfårdat kungörelfe angående ändringar och tillägg i förordningen af den 2 Suli 1862 om lots och fyrinrättningen i riket, äfwensom samma dag en kungörelse ans gåenre restitutien i wissa fall af erlagd fyr: och båtf-afnift. Niksdagen. Statsutskottet har i anlerning af hrr C. Anrerssons och C. J. Benatssons derom wäckta motioner, hemställt, att ritscagen måtte uti unrerrånig skrifwelse anhålla, att f. m:t, efter inhemtande af samtliga landatingens yttrante angående lämpligaste sättet för fronobrefbäringgkylrighetens ordnande längs eller ristriktvis, täcktes till riteragen aflåta ren nåriga framställning i ämnet, ywartill ilernina må förefinnas; hwaremot br A. A. Anterssons motion, om nersättning i tjenstemäns löner, indragning af öfwerflörina embetewerk, m. m. samt friberre C A Raabs förslag, om utbes alning förskottewis af tjenstemäns löner jamt intragnina till statewerket of ute ärrenrerare militie-bonällen m. m., bil ar motioner äfwenletes wit sammanträret till behandting förewarit, blifwit aftlyrtta; litasom ulstettet ide beller ansett sia funna till rilsragens bifall förerra t. m:ts nåtiga proposition om anwijande