trygg. Att wistas i hufwudstaden fyra måpader årligen och lefwa på egen kassa, äv just icke förenlint med tagens lsösen: sparsambetaagarunt sarsen. J andra fans maren bar tet ofta sörefallit mia som pe rejp. letamöterna boppare bod insör fi: ra walmän, och in ör d ssa, men på bee böriat afhikud, wsa flå werlligen fiera of te förra sasom mer eller mindre lydare ne, vöer af ren fiore Berco från Peailand. Jag tan annars icke fatta hurn tet är möjliat att ätslitliaa ledamöter, förteles tilbörante kategorien f. d. vherernärta, knnna uppträda fom de stundom böra, med te mest befängre yttranden, hwilla tot af titnings referenterna antingen ianorerag eller retoncheras. Resultatet är å ena sitan en mängt afslag å frame sitällningar fom regeringen ajort, å one tra siran en masssa af underråniga sramställningar om utret ning af ytterst inwecklade sragor. A:t met dessa frame ställningar egentligen afsetts uppskof, är påtagliat. Representaticnen sätter fia i efterhand och twär fina hänter, om tedsa utretningar ej ste nog sinsjamt el ter fullstäntigt ech babanliat. Att i reåt tand mer få små resurser, fon Enerige bar, följa med förswargwäsendets utweckling i andra läuter, är omöjligt, och följten deruf måste blifwa att wi alltid komma efter. Hurun lätt delta förhållante, sem rod är påtagliaf, för bises, wisare fig af ett yttrande, fom ben annars så stanpsinnige rettor Eilicström afgaf i fråga om Waxhelms och Carleboras sästningsyganater. Han core dare mycket om buswndstarens förswar men i ven syftnina att vet cj more jå wigtiat, ty om Stockholm än blef tar pet af sienten, få wore tock ej Emeris ged frihet satt på fpl7y ban klandrare att man ouppböritat wille byaga lanrets förswar på tulbta föltemer; man bare strirft om stora och lilla flottan, men bära twå hare bibebåhtits; man begärte nationalbewäpnina och bedöll ten indelta armeen; man beböll både etteentralför: swar och ett sustförfwar — o. sw. alt: jemt twå fystemer; men när så den lärre reltern för siua uppmärssamma fövjuns gar framtom med fin sörswarspsen, så innehöll ven tre systemer, neml. en ärlig fredepolitik, ett sivtanre snst örjwar och nationen i wapen 7 Or Sitjeström råfare nu ut sör det lilla obebaget att blifwa slanen mer fina cana wapen, i bet att såwäl sapten Mannersktantz fom hr Muren gunffa skarpt repliterate hos nom för de twå fördömta syjtemernas utbytanre met tre. Dt toa fia onct ligt rätt roliat ut alt böra ten praftifte grossbandlaren från Gesle bällja en liten föreläsnina för ten teoretiserande reftorn i lonik. J antra koammaren förekom, tå 6:e bufwuctitelu förctegs, en af be s. d. hererwärtas favorit frågor, frono: sogtetjensternas indragning och göromålens öfmerflyttning på länsmännen. Förslaget behandtaures af rem mycket tijupsinnigt. Nejormens nytta tetucerades of en beterwärd på tet sätt, att Kinis männen behvjte endast 300 rdis lön af siaten, ty konsten war blott att de för resten wissie att fiöta fia vätt sa blef wo de ändå rita larlar. Detta arau ment floa tot ej an, men wäl ett annat, neml. att ve nuw. lkronofondarnes lön af staten upp ick, a 2,500 reor, till 237,000 rdr, hwaremoet om n. w. länsmän ajore des til krencfogtar med 1300 rdis för bwartera, så åtgikk dertill 404000 rer — od) detta araument toa skruf. Endast 29 röster höjte fia, mer och mindre högljuvt, för den ofta påyrkade reformen, Sir? ommn2igem Au År 8