Norrländska Korrespondenten – 26 april 1867, sida 3

0 n i tt 1 a — — 4 — — tv MP SP SFR MM fr er RN ME es fv — MH åå UU erRPr ee vu er TV T2 — fenomenet, att en wäklädd passagerare, sedan han tagit plats i en kupe, började ges nom knpefönstret hålla med wacker och start röst samt utmärlt deklamation ett tal till den talrita mängden på perrongen, angås ende dels de behagliga och dels de obehagliga intryck, han ersarit under sitt wiftans de i hufwudstaden. Han önskade denna allt möjligt godt, men bad dock Guy bes wara jig från att någonsin mer återfomma till detta örbistrade Babel. Stodholmarne, fade han, haima ett utmårkt förftånd, om de blott hade reda på det. Han talade widare om anflagen till hofhållningen, om riksdagsmännen, fom han påstod wara follviga allifop, om fruns timrens galna tlädsel o. s. w. Taletfortz for under det att täget sagta sattes i rör relse och fortjattes förmodligen allra minst till Telje. — Frikastiga anslag. Förenta Stater nas kongress har anflagit 10 millioner dollars till pensioner åt invalider, 23 millioner till pensioner åt under kriget fallne soldaters enlor och barn samt 280,000 dollars till pensioner ät fallne sjömäns enkor och barn. — En målare i Berlin har nyligen gjort den upptäckten, att, mid blandning af oljesärger, petroleum fan med bästa fördel begagnas, i stället för terpentin. Förfös let har företrädeswis lyckats med den hwita oljesärgen. Petroleum tostar endaft fjerdedelen få mycket, fom terpentin. Riksdagsbetraktelser. Om rikeragen sirifwer Ööteborg8ds postens Stockholms forrespondent ven 30 Murs: En mörosammare och) mera tålas modspröfwande wecka än den sistjörlidna torde knappast de benge kamrarnes tal: män och sektreterare hafwa upplefwat. De hafwa i regeln ända från i tisdags tl. 10 till 3 och från kl. 6 ofta ända til midnatt hwarje dag måste fitta på fina platser. Kamrarnes ledamöter funna arrangera sig efter beqwämlighet, kunna nå och komma efter behag, samtala, läsa ticningar o. s. w., men talmännen sitta som fastspikate. De måste följa diskussionerna med spänd uppmärksamhet, ans teckna hwarje yrkande fom göres och stätse antaga tålamodets skepnad. De få ej traga på munnen ät de banala fraserna, och måste hafwa 18 i magen då de höra ten maesa of stupida fafer, fom oftaft med det största anspråk iramfräls las. J dessa fall sättes patanaligen tale mannen i andra kammaren swårast på prof. Der talas mest, orsswallet är der superlatwt, och ett faktum är att i alla fråaer af relativt mindre betydenhet är talträngeheten wärst. Allenast för att få fina respektiva namn införda i pros tokollet — och tidningarne — uppträder den ena talaren efter den andra, icke för att anföra något nytt skäl, utan för att upprepa, ja, ofta rentaf misshanrla, ett förut anförtt. Uhr, fom stundom är ganska humoristisk, kallade tegfa talare härom aftonen ganska träffande repetis törer och trodde att kammaren egde mer än ett repetereur. Ni kan files des lätt inse huru stor omfärningemanien är, vå en ledamot, fom iust nu icke will stöta sig med 7de djupa lederna (fullmäktiawalen i banken och riksgäldskontoret förestå), få mågade yttra fig. Jag torde ej behöfwa säga, ty det faller temligt af fig sielf, att tonen i första kammaren är mera mårdad, mera raffis nerad, eu naturlig följd af dess leramör ters högre bilvning och samhällsställning. Det är ockjå otwifwelaktiat, att dessa ledamöters pofition gentemot fina mals män är ojemförligt mera angenäm och slår i bröstet. Tänker icke menniskan