A— nu le — stall uppföras ett museum, hwari alla natur, ltonfte och industriprodulter af mår: de från denna stat skulle uffådliggöras, och meningen lärer wara att söfa få denna anläggning särdig till den för erpofitios nen bestan uda tiden. — Eamme forrefponz dent omtalar, att swensla societeten i News yort firade den 21 Fedruari fin 31:sia årsbögtidscag i Pythagoras Hall med en bal, fom mar befött af 70 a 80 per: joner. Onm sislodling. Forts fr. föreg. n:r. Hör ten med fiste obetante bör uppe lysus, utt aborrens räm är fommanhaängante fom en garnhärsfwa, ten fisken upphän, er på alla till hands warande soremal, såsom rig wass, gräs o. s. w. Rämmen är såteres utsatt till rof för alla på tensamma begärliga fistar, hwaraf aborren sjelf lärer wara en af de wår Hua. Jnnan jag lemnar kapitlet om aborreotlingen bör jag tillägga, att oll den aborreräm, hwilten fös på filfrer: stapen, älvenfom ven, fom fon uppfåns gus från andra föremål, bör tillwara: tagas; är ynglet retan utsuget, få fer den traffa u:; arv rämmen åter rund och genomstintian, är den retan befruktad, ywittet jernare teremot ide är förhåls lanbet så länge rämmen ännu eger en gulatiig särg; i detta fall bör ven ber fruttas med några troppar mjölte samt setan nettängas ibland ven befruktade röäshkmnen, på sätt förut blifwit omnämntt; — bar rämmen hwit färg utgöres ren af rötäng. Gåt dan och den så kallare blansfisken, nemligen braxen, iv, sik, mört, löja m. sl., läha rämkornen hwar för fia, tot är vo rje torn sörsert med en limaltig mäts , fom gör att re ansästa mid alla herem äl fom tre beröra. Svaren, ockja ett af re bättre slagen af infjefijk, eclate jan i en af re förr cöimmnaumnta dammarne; men som deras botten för tet mefta bestot af arus och lera, hwarä råmmen late fir, blef refule tatet mindre gort. Jag mip:e emellere tid, att braxen för räteswis leler på gräsdbotten, och lät ap tenna anledning setermera på tylik botten inwid fjöftrans den inhänna några qwadratalnar; då let: tiren fom och fangsten började, werfitälltes befruktningen sålunda att braxhonan upploas i en håj på bet att bon med lätthet stulle tunna handteras; hon tryck: tes terester satta på magen, hwarmid råmmen genafst utströmmade; denna utlates ba balt tunnt och anfäste wit hwarje girässträ, oarmed ben fom i berörina; edan tyr hts några droppar mjölle ur hannen imer våmmen och wattnet, samt omrörtes utan uppskof med handen, få att nmjölven genast samm anblandares med wattnet. Dessa ingar fortsattes under åren 1858 ec 1559, och med ten påföljd act tet i te illa sjön nu finnes få mycket Yngre bio ren, att jar af fruktan för tf: werprodcu. ton ej mägar odla mera, helit efter all unnolithet minst 6 millioner frambrin ates hwardera äret; men då, få mitt una weterliat är, allinfjöblanfs fist är senwärt, få har detta braxen yngel, efter hwad jag kunnat utröna, ännu icke blifvit förre än att vet i wigt uppgår till 13 fålp. Jr, sil ech mört hafwa liksom braxen en helt fort laktit, nemligen 2 a 3 Han; teefa fislsortar, fom ej släppa råmmen förr än den är mosen, bafwa med för: tel blijwit orlate på samma sätt som braxen; likmisst tror jaa, att siken och mörten föredraga stenbotten, ter fåran finnes, och ej jätlan ström eller tillochmed fors; hwad färslilrt beträffar möre ten — all swålifisks förnämsta föra — hyser jag ten mening att denna fisk båst otlar fia sjelf, blott man lägger tillräckligt med ris i sjön, hwarå ban lannwis anfäster fin räåm, och vå få fött att ven är skytdad mot förstörelse före uttläcdningen, hwilken wanligtwis inträffar inom 13 wecka. Sitens leltid är wanliatwis Novems ber, och lafens Jauuari ech Februari månarer, och fom deras räm sent utfläce kes, bör ven läangs få tjupt att ej watt net, bwarnti ven befinner fia, unter min: tern kan förwanrlas till is. Gätran, insiöarnes största fislätare, bar jag altria etlat , och detta emedan jaa bar ben tron, att cm man af annan fist orlar så my det ott 1 gärvan Feraf har 2. . — 3