Norrländska Korrespondenten – 23 april 1867, sida 2

bättring af tFonfiftoriisnotarierna8 oh amanuensernas lönewilkor bestämda bes lopp, årligen utgå till Upsala tvomfapis tels erpevition 938 ror, till Linköpings 536 rer, till Skara 1,405 rer, till Strenge näs 400 ror, till Westerås 196 rer, till Wexjö 963 ror, till Lunts 600 ror, till Göteboras 518 vor, till Kalmar 950 ror, till Carlstads 1,127 ror, till Hernös sands 600 rer, till Wisby 688 rdr och till Steckbelms stats tonfiltoriierperdis tion 1.079 rer; tilliammans 10,000 rdr. Förnäm bedragersla. En resande wertlig frölen, Carolina Bergenftråte, har i dessa dagar warit infälld till förhör i polis sammaren i Stockholm med anledning af strifwelse från Haparanda om hennes ejterspanande och hättande för diverse af henne i Haparanda begungna bedrägerier. Hon forpassades efter förhörets flut till länscelljängelset för att ajskickas till mederbörtig ort. — Ou prestens ordförandeskap i fiol rådet? Oenna fråga beswaras på ett, fom det will synas, ganska nöjaktigt sätt af lemminister Cl. J Vjunaström i Lids köping (ven bekante arfeolo en och por ten). J en i Virföpinag tidning införd uppjats i ämnet afflutar han sitt rvejor nemang härom sålunta: Bör då presten wara ordförande i ffolvädet? Swaret fan gifwas både jakande och nelande. Man smare helst: fåran må han wara! Sjeljstrijwenhetens tid synes i ve fles sta fall wara förbi i wårt land, och ders öfwer må ingen tlaga. Det att presten ffall wara sjellskrifwen orrförande i ffols rådet må derföre gerna fara med myc fet annat, dels emedan tiven jå kräfwer, tdels emedan numera mången annan fan fylla platsen litasäwäl som han. Det wissa star i ala fall qwar, nemligen att om presten befinnes inom förfamlins gen wara den lämpligaste att föra ors vet i flolvåret, han härtill blir wald; är han olämplig, må han gerna afgå. Misstag i walet torte understunrom icke tunna undgås, ehwem fom än wäljes; men det fria walet tan ide annat än fö redragas fjeliffrifiwenheten. Man klagar öJdwer presternas brist på mänhet om foltupplysningen. Denna klagan fan wiejerligen wara befogad, ty i mänga fall hafwa presterna gjort för litet. Men ven är oc obefogat; ty — man må jäga hwad man will, refonnera bit eller vit, — historiens vom blir tif: wäl denna att i Eweriae hafwa just pre rerna warit folkets befordrare till att läsa i bof, hwiltet rof är grunditenen för upplysningens byggnad. För att icke nämna att från Sweriges Hhervuviffa presterskap utgick Sweriges äldsta ffrife konst, fan icke undertryckas den fannins gen att sjelfwa tet katolska presterskapet lemnate underwigning I läja och ftrifs wa. Sweriges klosterskotor woro mira bättre än man i allmänhet will wirgå, just dersöre kanske att man i allmänhet icke har nog kännedom derom. Det lus therska presterskapet har gjort ide föra för tU SEE: Gustaf den förs stes prester, Carl den eljtes prester och många anora hafwa warit de, som gjort att swenskta foltet warit vet mest Upplys ja i Europa. Att det tunde wara och kan blifwa ännu upplystare lärer ingen äntock wilja neta. Derföre: framåt! — Rifseunderstöd. Ett rescanslag af 1,200 rer har blifwit tilldeladt erpevis tionssekreteraren m. m. MW L. MNorde wail, för att i främmande länrer, bufs wurfafligen Schweltz oc) Tyskland samt England och Skottland, taga tkännedom 2A ooo fd