Norrländska Korrespondenten – 12 april 1867, sida 1

a gången oc) 4 öre forftols. ud stil, och för större stilar rna böra inlemnas Måndas 1867. is införes under 25 öre. — riboden. den 3 April. Under generaldebatten på ritsdagen öfwer förbundets Itrigsförfattning protesterade Kryger mot all utffrife ning i Nordslesvig innan folfomrvöftninz gen förfiggått; härpå swarade Bi mare: Eldehertigdömena utgöra nu en integre rande del af Preussen; något undantag till deras förmån tan derföre ej medgifwas. Hwar och en af landets innemwå: nare måste respeltera lagarna eller i mot fatt fall sjelf bära följderna. Det står er fritt att till 1870 begagna er af ut: wandringsrätten; på detta fött funnen J förblifwa danskar. (Ett gröfre hån mot folträtt od traktater, än detta, skall man swårligen finna i wår tids diplomati.) Holland. Haag den 3 April. Konungen of Hol land har öfwergifwit tanken på Lurems burgs afträdande. Härwarande franska sändebudet har blifwit härom underrättadt af utrikesministern. i Frankrike. Paris den 3 April. Med anledning af interpellationerna i nordtyska parlamentet om Luxemburg yttrar Monitören: Den refume mi erhållit af dessa interpeltationer, fom i närwarande ögonblick kunnat medföra ledsamma fölider, ger oss ett för: delattigt intryck af desamma. — Öfwer London will man weta, att, i följd af den ifrågawarande försäljningen af Luxemburg, lärer kcjsarens af Ryssland och konungens af Preussen resa till Parifer-ervofitionen wara twifwelaltig. J holländsla privat telegrammer uppgifwes, att försäljningen ej tommer till stånd; underrättelserna från Paris påstå dock motsatsen. — Walewskis sista uppträdande såsom president i lage stistande fåren beskrifwes såsom mycket rö rande och bewittnade erkännande från alla partier of hans opartiskhet såsom ordfö rande; hans afträdande anses af de libes rala såsom följd af regeringens reaktionära syften. — Paris den 4 April. En artis tel i gårdagens nummer af Constitutionel erkänner Bismarcks moderation mid hans uppträdande med anledning of interpefllar tionerna i Puremburgfrågan. Frankrike har ide för assigt att uppträda mot Tyff lands intressen och ära. Å andra fidan är det obilligt att Preussen för närmar rande afundsamt motsätter fig några små områdestillöfningar för Frankrike, hwilka föranledas af omforgen för det allmänna bästa, icke af några äregiriga planer. J sådant fall fon Frankrike ide med lifgil tighet betrafta de utwidgningar Prenssen wunnit. — Walewski Har blifwit utnämnd till senator. England. London den 2 April. På en interpeltation af lord Clarendon i öfwerhuset rö: vande försäljningen af de ryffa befittningarna i Amerika till Förenta staterna, swarade hertigen af Buckingham, att enligt ett regeringen tillhandakommet telegram från Petersburg underhandlingar wäl wore å bane, men att det ännn ej wore bekant om något köp kommit till stånd; salen wore i alla händelser ej eg nad att ingifwa farhågor. Ryssland. Petersbarg d. 3 April. Enligt ett of: ficiöft meddelande skall Ryssland hafwa för afsigt att, i egenskap af mednndertecknare af 1839 års fördrag, på Preussens upps maningar, göra föreställningar i Luxemburgefrågan, enär genom tyffa förbundets upplösning Vuremburgsfördragen der funna anses upphäfda, och följaltligen Lurems burgs afträdande utan stormakternas samtycke icke tan ega rum. Turkiet. Konstantinopel d. 1 April. Porten har på det bestämdaste asböjt Frankrikes, RYflands, OÖsterrifes, Prenssens od) Italiens råd att afträda Kandia. — Omer Pascha är utnämnd till högsta befälhafware i Thessalien och Epirus. Hans högqwarter är Prevesa, dit en turkisk flotta skall öfwerföra 10 bataljoner infanteri. — Äfwen Bulgarien fordrar nu of Porten en fjeliständig nationell tillwaro med af folket wald vice fonung, statsråd, parlament, egen nationalfyrfa o. s. w., i likhet med Servien oh Turliet. Jnrikes. Landsorts-Ryheter.