Norrländska Korrespondenten – 9 april 1867, sida 2

R. Falk, v. häradshöfdingen O. Fors: häll, borgmästaren i Kongsbacka I. Lar chonius, borgmästaren i Ulricehamn Henr. Lunrqwist, v. härarshöfringen R. Krook, kronofogren i Warberas föaderi, v. häratehöfcingen Ad L. De Mare, t. f. polismästaren i Karlskrona, råde mannen Henr. Nerman, auritören wid Smålanss gren. bat., v. häradshöfringen N. L Ramberg, v. yärarshöfringen C. O. Schlyter, v. härarshöfringen Joh. Sellanter, borgmästaren i Halmstad TH. Steckenberg, boramästaren i Hernösand C. v. Stockenström, juris roftor J. A. Thurgren samt rärmannen, v. härarshöftinaen W. Waltenström. — Man hvwiskar, säger en Hufwudftadss tidning, att direlrtören för Stockholms Enstilda Bank, hr Wallenberg, är bestämd att med tiden emottaga finansminifterportföljen. Den nyefinansminiftern Lagercrantz skall redan ha tröttnat på finansportföljen och wara designerad till generalfälttygmåä stare efter Wrede. Tidn. Upsala will weta att excellensen de Geer tröttnat på defffas pet inom konseljen, sedan herr Gripenstedt afgick. Exc. greswe G. A. Sparre ffulle utrymma sin presiden tstol i Swea hofrätt åt exc. de Geer. Tidningen wet dock ej hwem fom skulle blifwa de Geers efter trädare inom tonfeljen. — Jönlöpings mie sionsfåre ing firade, enligt Jöntöpingsposten i början af denna månad fin årsohögtidsdag, den 6:e efter föreningens ombildning till def nuwarande form, såsom werkande både för den inre och yttre missionen. Detta samfund har nemligen redan förut i 8 år existerat uns der benämning af Jönköpings trattatfällffap, då det inskränkte fig till endast den inre missionen, till dess år 1861 def werfs samhet utsträcktes äswen till den yttre missionen och den nuwarande benämninz gen antogs. Föreningens misfionärer ut göra uu ett antal af 11. Af dessa ären wid namn Toll (namnet. är ide tyskt) antagen till ftioskolportör och husbefötare i Jönköpings ftad. En annan fols portör wid namn Mathsson kommer att anställas i tjenst hos en i Kronobergs län bildad misjionsförening, hwillen anhållit att få ansluta fig till Jönköpings. — J en korrespondens från Stock. holm till 73.-BL läjes bland annat följante: Man Har rviskuterat frågan, burulede8 ywitbetsodling slulle beskattas. Det tyckes wara temliaen tirigt att tänka på beskattningen, innan mi äns nu tunna sänas ega någon egentlig hwitse betsintustri (ent. f. d. staterädet Gris pensterts påstående, uppgår hwitbetstiuwerkningen till 2 mill. skälpunr, hwils tet hr Siljeström tycktes betwifla), men det sker wäl i afsint att känna fia före, huruwira det är rårligt att inrätta en sadan inrustri i stort, utan att ha någon garanti mot tess tillintetgörelse genom några nya påbud om accis eller några dekreter, såtana fom re, hwilka fommerde kollegium utfärrat mot ätskilliga marks narers hållanre, eller kammar kollegii spekulationer vå beskattningen å tångfångsten wid Åhus, etter ven nya ffeppås mätningslagens metod att owäntadt ber skatta ånafartya, eller anrra af de Mor derna sätten att fe staten till gode, Aes nom att helt oförutsert knipa inrustrien om strupen och qwäfwa den. Men, ehus ru hwitbetsorlingen skulle minffa focters tullinkomsten och kanske borttaga mycket god jord från antra nyttiga wäxrters fultur, medför den för båre jorrbrulet och lanret på tet hela stora fördelar, hwilka icke böra uppoffras, isynnerhet i en tiv, då jorrbruket behöfwer nya eg gelser till werfjambet. Det är redan