Article Image
nighet söta sätan ändring i reylementet, att banten blefwe berättigad att på de pofition emottaga äfwen fårana belopp, fom ej uppgingo till mera än 100 rer i stället för nu dermwidbeftämra 500 ror, bwilfet förflaa bifölls. Litaså bi: fölls styreljens förslag att samma oftör nina, fom bestämdes wit förra bolaasssrämman, äjwen unrer retta år skulle utgå. Från tertill uisette tomiterate afaafs utlåtante angåente wäct forslag om te båra banfernas sammonslaanina, och förklarate sia rtomiterate satna frit att tillsstyrta en rtylif åtgärd, om ten och i flere afjeenren tunre anses gaanelig, emeran för ress genomförande å:skilliga swärigheter förejunnos. Bolagsstämman gottände tetta utlåtande och har frägan sälunta förfallit. 3 tur att utur styreljen afaå woro hrr Åhlaren, Bern, Herberg, Suntberg och NÅitröm, hwilka samtliga återwaldes. Till revisorer utsåges hrr Burman, Jansson och Bing. Cfter det domkapitlet i Hernösand i underdaniahet insäntt rv. gqUvifitionstörs slag till Lappmarts ecklesiaftutwerts aflö: nina och förnörenheter för innewarande år, samt statstontorct, jemte anbefaltt untertånigt utlåtanre i ämnet, öfmer: lemnatt ett ver upprättadt förslag till stat, upptagante ett sammanlagtt belopp af 23,5710 rtr 14 öre, bar l. m:t ren 8 sist. Mears berörta förslag fasiställt. — Utnämnd. K. m::t har den 21 sistl. Mars till öfwerste och chef sör Jönlöpings regemente utnämnt oc förordnat öfhveriter löjtnanten och sörste majoren wid reger mentet, frih. A. M. Lenhusen. — Lärowerksinspeltion. Erpeditionsselreteraren oc) chesen för den inom ecttes siastildepartementet warande afdelningen för ärendena inom den högre undermwisningen, hr G. Wennerberg, har ankommit till Upsala för att inspeltera derwarande högreclementarlärowert, hwarest han hwarje dag under lettionstimmarne är nårmwarans de, hwarjemte han hemma hos sig gran: skar lärjungarnes themaböcker, hwaraf för hwarje dag ett antal tillsändes honom. Stall om lärowerlinspettion till något tjena, säger U-P., skall den med detta allwar utöfwas, och hr Wennerberg, som sjelf warit skollärare med utmärkt duglig: het, wet bättre än någon annan, att man ej på några timmar slan skaffa sig fönnes dom om underwisningens ståndpunlt wid ett högre elementarlärowert och dess resp. lärares skicklighet att fullgöra fina åligganden. — Gaswerlet i Carlstad, anlagdt af ingeaniör Beatley, har kostat staden 160,000 ror, men säges wara alldeles odugligt. Dess reparation är berälnad att tosta 31,000 röor; men nu har tillkallad fat: lunnig person söreslagit att heldre bygga ett alldeles nytt gaswerk på annan plats. Kostnaden härför, med asrälning för hwad som skulle anwändas af de gamla bygg naderne, är beräfnad till 68,500 rdr. — Hastigt dödsfall. Prosten och fyr koherden, jubelmagistern Hindbeck i Hems mcedynge träffades den 12 dennes, då han stulle hålla passionspredikan, af flag på predifstolen, der han Hann ide mer än framsäga några ord förr än han sanslös föll baklänges. Den aflidne, en frisinnad och menniskowänlig man, war född 1790. — Swassersta resestipendinm å 2,000 rdr fan af tompetente lälare före näfttome mande Maj månads utgång söla hos inspektor stipendii, prosessor C. B. Mejter ton i Upsala. . i Fabriksanläggning. Grefwe Sten Lewenhaupt i Malmö har utfärdat on in: bjudning till atticteckning i en sabrik för tillwerlning af artificiella gödningsamnen, hufwudsakligast ångprepareradt benmjöl, fur fosforsyrad kalt m. m., äswensom den dermed i sammanhang stäende fabrifationen af swafwelsyra. — Landskrona flulle blifwa platsen för sabriten, fom berårnas tomma att tofta 150,000 ror, fördelade i 1000 altier å 150 ror. Eu Enarläman skall wara sinnad aft med ett storrs lapis tal ingå såsom intressent i företaset. — Jemtlands tidning innebäller unter rubriten Tarninag met andliaa berra: gare en injänd uppsats, hwarur wi merdela feljande: Uneer någon tid hafwa af flera, ifrån olife socknar inom landet till marknaren här i staren inkomna, fullt trowärd iaa persener UNDET? rättelser medförto om en ung man, bwilten, prattijerante fia from på stidet, under wintern besött en stor tel af fode narne inom landet och med en yiterlia djerfhet, under sken af andliahet, berra: git de lättrogna. Denne ynalina, Divil: fen lärer wara mid 23 a 24 ärs älder, bar på olika ställen uppträtt under ve ömsewie begagnade na anen Jobanssen, Östledt, Sandstedt, Hallbara och Hallaren. Cåsom fötelssort har ban upparfwit än Göteborg, än Orebro, och säsom baniagd: ort Cstersundt, ehurn han här aldrig warit bosatt eller fond. Lita så falska och fingerate hafwa äfwen Hand uppsite ter om tjenst eller sydseljättnina warit, allteustund ban på fomliga orter inbil: lat fäelket att ha warit anstätid fom lår rare wid härwarande elementar lärowerf och rerwid underwijat i bäte gamla och sejwante språken, på andra orter sagt fia wara studerante, och åter på undra att ban wore underjänare, hwarwid han äfwen uppdukat braskante historier om de bragder, fom han i tdenna sin tjenis: utfört emot elaskyttarne. Under fin mans dring lärer han wanlinen uutmwitit prett gärrarne, men deremet ofta uppträrt ute i byarne fåfom andlig talare. Berittart har och blifwit att bon i ätminstone en by upptagit viaticum, äswenjom någon gang uppburit missionsmedel, hwilka han förmodligen sjelf behållit, tå han äfwen tunnat i en gård lana ett par stöflor utan att seran återställa dem. — Eldswädan i Ilpiala. En belöninga af 300 ror vit har sörsälringsbolaget Slandia utjäst åt den, fom bewisligen upptäcker anjtiftaren eller wertställaren af den eldswåda, fom nyligen här tunat, sor den händelse misstanlen om att branden wore anlagd slulle wara grundad. — Tillwerlning of toppoarratrvonskylfor. Stultuna bruts altiebetan bur frit: ligen gjort chefen för landtförfwardrtepartementet erbjurande att tillwerla byls for för kopparpatroner till ett pris, ide öfwerstigante det, hwartill tesamma mid införstrifning från utrites ort funna er: hållas; hwarjemte bolaget förbinder fia att, ifall affcende fästes å frörmftällnins gen, för ifrågawarande änvamäl bålla i beretskap få många maskiner, som cv: fordras för tillwerkning af ett wisst an: tal hylsor på en gifwen tid. Den tons troll, staten skulle wilja wid tilwerfnin: gen utöfwa, mill bolaget odjå unverfas sta sin ör. Nelson — den belante omigrantagenten i Göteborg — bar åter Iyctats sästa uppmärksamheten wid sig, och retta på ett sätt som icke är egnadt att synnerligen höja hans alticr. För några mänader sedan lät han i Göteborgs Handelstidning införa en mängd till honom adresserade tacksägelsebref från personer, hwilla sörklarades hafwa anlitat wåär agent för öfwerrefan till Amcrila. Man läste de smickrande skrifwetserna, man en gång det renaste hjerta, som slog ära — och för att bevara utseendet. lycklig vid er sida. tom till den öfwertygelsen, att hr Nelson war en mycket hjelpsam, mycket hederlig man, och mången, som ämnade emigrera, söranleddes sälerligen häraf att wända fig till honom. Enellertid upplyser nu en amerikansk tioning, fom i dagarne loamit of tids handa, att ett och annat — am id: flere talet — af de bref, hr Jeeljon låtit pu blicera, är — salslt. Dettua intygas for oftigt af personer, hwillas namn dlifwit missorulade till och med ehuru de aldrig haft det ringaste att skaffs med Mannen. Man har säaledes framför fig en person, fom genom wanhederliga medel ftärter sitt anscende. Sattet är fiffigt, men, minst sagdt, sult. Masu CER , — Petrolennlällor äro sunna i Dar larna, icke nu atan redan för öfver 100 år sedan, då olicanledningar påträffades å sluttningen af Osmundeberget i Mätt: wiis socken. Detta bade fallit i glömska, tills upptäckten af petrelcumlallorna i 2Anicrita uppfriffave minnet. En affarsman i Stockholm lärer nu hafwa förwärswat sig eganoerätt af ÖOsmunds .... nej, oljeberget, och ämnar bverstädes widtaga nödiga underfölningar. Leda dessa till önstadt resulsat, få tunna han, Dalapros vinsen, ja, hela Swerige skatta fig lyckliga. — J Dagens Ryheter läses den 27 Mars: Auva sedan sorstärlta ftatsutjtot tet år 1841 med rilets ständers rätt wår grate att anwija medel till betäckande af oen skulo, fom under tonung Carl Johans regering ådragits tadinettslassan, har ins gen riisoag förr än den nu samlade pru: tut på de anslag, fom songl. maj:t begärt för fin hoshällning, ej heller — få widt wi erinra oss — något serskildt rilsstånd wagrat något sädant anslag; och det är således mycket märtligt att riisdagens båda lamrar i går wisat den sjelsständigheten att afsla begärda 7,0)0 rörs förhöjning i prinsessan Eugenies hosfhällningsanssag. Beslutet är desto märlligare fom det icke lunde wara riltadt mot den person, för hwars rälning anslaget war begärdt, utan tyoligen oc) uttryckligen gällde Hof hallningen, betra tad i dess halhet och hwars kostnad rilsdagen icke will medgifwa att ytterligare öÖlas. Ritsdagen Har nu mir fat, sajom en ledamot af andra fammas ren 5ttave, att den mill göra allwar af den fparfambhet, fom konungen i sitt tyrontal omtalade såsom nödwändig. — Ertannas bör, att tonungen i i tid lätit sorsiå, att han icke höll på anslagets bes wiljande. 3 anssagen till ministerstaten lykades det dock idåe att nu ästadkomma någon nedsåttning, ehnru flere talare klart wisade att de med hög rang oc hög aflöning ut rustade sändebuden wio fremmande hof ej gora gagn för hwad de erhålla. Otwiflwelaftigt skulle dot andra sammuren ha asprutat 20,000 ror, om ide utrvitesministern greswe MPåanderström hade asfgiswit den, ester mångas sörmenande, icke tons stitutionella sörklaringen att han ide fom me att bibehålla sitt statsrådsembete om de begärda anslagen blefwe nedsatta. Wi tro ide att vet är bruket i stater med parlamentariskt fyftem, att en minister före llarar fig wilja afgå derför att reprejentationen, utan att i ringafte mån ogilla hans embetsätgärder, nagot nedsätter af löningsstaten för de under ministern ly dande embetsmän. J astoncus plenum wisade sig frarfamhetsandan genomgående hos andra fam maren, och en fåran dag fom gårdagen sunna wi icke erinra of fedan 1810 —41 årens rilsdag. Kammaren afslog alla de begäranden, fom regeriugen framställt, och fom woro af något ömtåäligare natur. — Sweusta fiskarc i de dansta far: wattuen. Dagstelegrasen offentliggör en skrifwelse från danske fifteri-intendenten A. J. Smidth till inrikesministeriet, hwari han påyrlar, att konventioner måtte af slutas med Prenssen och med Swerige om gn:änserna för hwarje lands fiskwatten, i lithet med den konvention fon den 22 Ang. 1848 trådde i trast mellan Frantrile oh England. Förhållandet lärer nemligen wara, sasom yr Smiödth flere gånger socut offentligen meddelat, att de danffa fijleris idtarne på östsidan af Jylland och öarne förorättas, nndanträngas och bestjälas af fwenska fiskare, på samma fött fom filt: varna i westra Jylland af sina rivaler på ÖÅlanfenese (i Holstein). Knappt en wecka förgår — säger hr Smidth — utan att ilagomäl till mig intomma från en eller a nan fiskare, att swenskarne eller Blars kenes-boarne sörstört hans, inom en mil från danska fuften utsatta, redskap. — Warning åt sjöfarande. K. fom mersfollenium säster sjöfarandes upp: märfjamhet derå, att besälhafware å fartya, fom från öppna sjön inlöpa i Memels hamn utan att merföra lots, äro unterlastate böter till betydliga be: lopp. — Samiliga danfia fyrsteppen äro nu, enligt tiltännasifwande från t. tfommerd: kollegium, å sina stationer utlagra. — En hafsfru. J Nand. Av. skris. wes: Hår i staren har förewisats en hafsfru, hälften menniska, hälften fill, fångad i Nilen i Cgypten. Som poli fen ide trotde på tdenna hafsfrus äkthet, blef den närmare unverfokt, och vå bes fanns ret, att ten bestor af framdelen af en apa ech battelen af en torfi. Föres wisaren, en tysk, fom påstår fir hafwa löpt hafsfrun af en annan tysk, har haft ten stora sorgen att fe fin hafofru fon: sist rad, hwarjemte han blifwit dömd lill lämpliga böter. — Omwaulig frugtsamhet. En torpare hustru i tratten af Töreboda sramfödde haromdagen sitt tjugofemte barn. — Den suabbaste resa emellan Cu: repa och Amerika. Ånapatetskeppet Ham menta anlänte ten 15 Mars på efter nuittagen till Newyork efter en resa af 9 dagar och 3 timmar? från Eon thampton. — Giftermål i Australien. 3 Otto: ber manad ätte en una wacker flicka med omnibussen till Malton Hares. En ung grufarbetare hare fin plats wid hennes sica; re woro allteles obekanta för hwarantra, men unter färden förte ve ett lifligt och angenämt samtal och — förälsta e fia i hwarandra: DÅ de anfommo till Malton tog flickan, i stället för att gå till fäternehemmet, ven unge mannen under armen ech båda styrde kosan til en prest, fom, ester aLrt hafwa öfwertygat fia om att fontrabius terna woro fullt mäktiga sina fem fin: nens bruk och wor) giftaswaxne, beslöt fin för att genast wiga vem. DÅ han frägate dem efter deras namn hörde brucparet för första gången hwarandras namn. Bruten föpte ringar och wias seln gick för fig. Twenne timmar förut hate te unga sett hwarandra sör första gången. Ä — J Kviftianftavå-trakten bortkommo wid en bondvärd för em tid sedan flere oxtömmar, och drängarne sleto mycket ondt af misstankarne om sättet för tömmarnes förswinnanre, tills vet flutligen befanns, att pigorna tilleanat sig rem och teraf gjort sig — krinoliner. — Om kräftan och dess botemedel. För några år sedan lästes i flera tidningar: Kräftan börjar wanligen med en härd Vi tillhöra hvarskiljsmessa — ögonblicket är inne. då att. het, fom ej låter skjuta sig för fingret, utan sitter fast. Den blir småningom kantig, och slarpa skärningar lännas som oftast deruti. Slutligen får den en wartz blå färg och brister sönder. Den är då öppen trästa med om odräglig stank och fräter omtring jig. Så snart en sådan möl marles, böra sosjande medel an Eu rågad tyrjted honung och en full matsked tjock föt grädda arbetas tillfammans och deruti röres få mydket finsigtadt rågmjöl, att den blir fom en salva. Denna utbredes på hampwäf eller Hampa och läg ges på knölen samt ombytes afton och morgon. Detta plär fördela det onda. men det går ej fort. Skulle sår öppna sig, göres en salva af: 2 lod pulveriscrad galmeja, I lod blyhwitt, I lod vitriol, eller s. t. kopvarröok. Detta blandas med få myten bomolja, att det blir fom en salva, hwilten wäl sammanrifwes på en målarehall. Deraf utoredes på hampwäf och lägges Hå fåret samt ombytes hwar sjette timma så wida den sjuke är waten. Efter sjunde dognet börjar lrästsaret att speicka rundt omkring, nionde dygnet börja wanligen stycken att bortalla, få att lräftskadan står alldeles öppen. Då pålägges, för att stilla plås gorna, rifna morötter, fom omdotas morgon od) afton. Såret behandlas sedan som andra öppna sår, och när deruti börja synas som röda risgryn, är det friskt och all lräfta borta, hwarefter det läles gans sta fort. Detta recept av meddeladt af den i lifstiden mångkunnige och ersarne grefwe v. Saltza, som säger sig hafwa sått många och warma taffägelser för detsamma från flera utrites surstar, medan många hans egna landsmän anse det för simpelt att ens pröfna. ö — En ohygglig tilldragelse timade i London i sörra weckan. En blind man, wid namn Holland, wärd på ett mindre hotell i Golden-lane, Hade nemligen en twist med fir husten, och då han i ett uts brott af wrede skulle få till henne, träl sade han i ållet sitt en månad gamla barn, fom hustrun höll i fina armar, med den påföljd, att det ögonblickligen dog. Detta oaltadt tilldelade han hustrun federmera fiera swåra flag. Den grymme mans nen häktades samma dag. i — Skarlalansfeber Har yppat fig i Hedemora oh de sednare dagarue få tilltagit att småbarnsjkolan måst tillswidare tillsflutas; wärst har doc sjukdomen ut: bredt fig i stadsselen Gussarfwet, der äfs wen ett barn i samma sjukdom aflidit. — Det berättad, att danssa regeringen ämnar wid Finfspong i stor skala göra bes ställuing af sweuska tackjernsianoner. Nedsättningen af räntan i rilsbanken. Wid första påseendet skyulle kanske mången tyda ret wara en åtgärd i särdeles aumänt nyttig och fosterläntsk afsigt, att banfosfullmältive nersatt utlåningg räntan i banken till fem och ränta för ver insatta medel till fyra och en half precent Men wid närmare efterfinnande skall man finna, att denna åtgärd endast och allenaft fan wara till de ene skilta bank delegarnes och penningemans nens förtrel och til ret allmännas stora skara, och fan man med stäl fordra, att banto fullmättige offentligen uppgäfwo bewekelsegrunderna till och äntamålet mer mämnde nersättnina och det allmäinna terigenom i flera afseenten tillffyns date förlust. Jcke wilja de wäl med något sken af sanning för sitt påstående framkasta den förewändningen, att te af med tillhjelp menniskovishet.

5 april 1867, sida 3

Thumbnail