Norrländska Korrespondenten – 2 april 1867, sida 2

Article Image
retas. Ryggfenornas fria strälar och taggarna på hufwudet resas. Den snedt uppskurna munnen öppnas och sålunda afsträcka re i fin wanskaplighet alla ans dra djur, fom komma i deras grannskap. De namu, som man walt för dessa for mer, hafsparra (Lophius, på tysta fjör bjefwul) hafsflävermusen (Malthe), ans tyda tillräckligt deras fulhet. Den förs re (ten, af bwilfen wi nu fått exemplar) torde wara den widrigafte af alla. Kroppen hes denna är nästan skij-formig, of slemmig, mörfbrun fåra. Nära hjesjan lysa te gulgröna ögonen och rundtomkring troppens tanter hänga litsom söndertrasare hurflikar. Swalget intager nåstan hela främre hälften af kroppen. Underkäken bilrar en nästan fuilsomlia halskrets och framsljuter med fina spetsisa tandhakar långt utom öfmwerkäken, få att de mängfaltiga tandraderna blifwa synliga, äfwen när munnen är sluten. — Wäswerskorna i Marks härad. En Steckbelmskorrespendent till Jönköpingsbladet skrifwer bland annat: Såfom ett bewis på under hwilka biftra sörhållanten arbetet har på fina ftällen i wårt lant att göra fig wåg, tillåta wi of här att lemna, ur en i be från födra Eifsboras län til swenska slöjdföreningens busflöjofommitt ingångna uppgifter förekommande beskrifning på wäfwerstornas hårda lott, ett fort sammanrrag. Det är i Thersterps socken, Marks härar. Bomullsgarn lemnas af s. k. förläggare, boente till största delen inom Orby och Seglora pastorater i norra delen of härarvet, ver wifwerfforna ha att hemta bet på twå a tre mil från fin bostad och vit wäfnaren sepan af dem återbäres, rå te i wäflön bekomma 2 a 3 öre pr fot. Wäfstolar, fom ide utmärka fia för mågon fynnerlig fonstfärdighet i arbete, tillwerkas inom socknen och kosta 10 a 12 rer. Omfring 600 qwinnor äro sysselsatta men wäfnard, och anwåndes wanligen tem öfriga familjen till spelning. Örmullswäfnarerna försåljas of förlängarne genom deras reserrpexitörer öfwer hela rilet, äfwenjom i Norge Dessa äro de, fom skörra winsten af tenma näringsgren och blifma i allmänhet förmögna, vå wäfwerskorna deremot itke ens funna förtjena födan för fia och fia familj oh verjemte försumma allt arbete i hemmet. Då if: penningar funna på annat fitt anskaffas, måste detta sätt anlitas. Befolkninnen saknar, till följd of fin uppfostran, helt och hållet håg och fallenhet för andra husslöjrer, äfwensom i allmänhet för aft omsträmgande arbete. — Gesle arbetareföreninga fonsert i stvra kyrkan i sönrans e. m. hare em få talrik publik af ala stånd och åldrar, fom man mågoufin funde wänta och war mår förmoran i förra numret riktig, ort man torde funna berömma oe större eller mindre sympatier föreningen hes allmänheten åtnjuter efter tem större eler mintre talrifhetem of te fonfertbrföfamnte, få kam föreningen i tet fallet anfe fia mara tilfreveftäud Men ren förtjenar ock tessa sympatier genom fina wackra och änla bemöranden att höja arbetaren i altnina för fig sjelf och hes ombra fomt uti själslyftnina, fom gör honom för fig fjelf och för det hela wira nyttinare, än dessa tåfiaga och för allt likgiltiga, utom möjligen för råa njutningar. På hurn långt Gefle arbetares förenings sånglör reran under te få månarerna af fin tillwaro hunnit, gaf tem i renma konsert ett serdelrs tilllfresställante prof. Om oc den strängare fonftfritifen skulle ha att ammärka åt

2 april 1867, sida 2

Thumbnail