jnaskeri med fina twänne kamrar, fin inskränkta walrätt och sin rättighet för majestätet att enwäldigare än någon swensk styresman sedan regerinasform blifwit antagen kunna förafskeda folkets ombud med ett: farwäl! kommen aldrig mer igen! Men, att inom andra fammas ren en perfon, fom will wara folkets man oc en framtidsman såsom Liljencrantz, kan framkomma med en sådan mQjlepytts motion, ett sädant politiskt smäfnaskeri fom det, att föreslå att nerdsätta anslaget för den utländska minifters staten, nu utgörante fyrahundrafjuttionio tusen rikstaler eller nära en half million riksdaler årligen, med 11,629 rikedaler, vet fan ide wäcka erkännande, utan endast medömkan, och hwar och en, fom har den ringaste politiska och pars lamentariska erfarenhet, inser klart, att denna motion icke är annat än hwad man kallar en parlamentarisk silkesstege och) enrast afser att under sken af att wara folkets man flänga upp på tjenftemannabanans högsta tinnar. Denna motion står wita under ren, fom ifame ma ämne mid 1840 års rifsdvag wädtes af grefwe Anckarswärd på rivvarhus fet, och har mycket syskontycke af ren motion, hwarmed August von Hartmannsdorff började fin oppositionsbana wid 1823 års riksdag. Liljencrantz håller sig wid utriles labinettets wed och ljus och dylika småsoler, Hartmannsdorff fö resleg att inventera hofwets linne, filfwer, möbler och husgeråd. Det sörslag Liliencrantz ajort att efterband nerfätta anslaget med 129,388 riksdaler årligen är äfwen ett småfnaskeri emot hwad fiocns ska solket har att fordra eller hela ut: rife8-minifterftaten8 indragning, ja hela utrife8-vepartementet8 förswinnande od) dess sammanslående med juftitie-departementet, fom bör wara inoch utrvifegs ftat8minifterg-repartement, och hela tredje hufwudtitelns borttagande. Hwad fom föreslås för framtiden har verutöfwer ide heller någon betydelse nu; en annan gång, säger ordspråket, är en skälm. Af 1840 och 1841 års riksdag netsattes detta anslag med 140,000 rifgraler årligen, hwarför åtminstone ejföres flå samma nu? Att hela mår utländska ministerstat är obehöflig, har konungen i throntalet erkänt, då han säger, att styrelsen är utan önskan att deltaga i lösningen af de twistefrågor, fom uppröra CEuropa. Han har således förklarat Swerige wara i likhet med Schweitz en ständigt neus tral makt. Wi hafwa således icke ans nat än te enskilta mer borgarnes och) hans delus fördelar att i utlandet bewaka och dertill hafwa wi kensuler ech generals fonsuler, te sednare ganska rundligt aflönare, somligstädes med fina tjugutus jen riködaler årligen. Schweitz anser sin trygohet ligaa i fin foltbewäpning och ide i herrarna, utmärkta såsom bjeltar bland win och spel ech flickor. Huru wår wärtighet afses wid tilfittante af dyliia ministrar, wisar fia bäst, vå man tillsatt en förut lerig plats hos drottningen af Spanien just under det bon uppförde fig och uppför fia på ett fött, medelstade största grymheter och oerhördaste wåld emet feltet och folkets ombur, att hwarje folklig och bederlig styrelse borde hemkalla sitt ombud från en dylik wåldswerkarinna Att wi icke i politiskt afseende haft någon nytta af wåra tiplomatiska omr bud och förbindelser, bewisa bäst te före ödmjutelser wår siyrelse led under och i asseente på fina danska funderingar. Att wi ide haft någen nytta af vem i ene ffilta anvelägenbheter, bewisar bäst, att wår styrelse måste wända sia till peneralkonsuln i London, rå det war frågan om inlöpande af behofwen för wåra jernwägar. Sernast wisade det fir, då tet war frågan om Orärd, då mini stern war alltför förnäm att infinna fig på stället, utan skickade aeneralstonfuln, Såtana förnäma herrar fom berr Hök schild, men på tio tusfen riksdaler när lita aflönta med Nortameritas Nyrcsman eller med 70,000 riksrtaler årligen, hafwa wi Swenskar ej rår att lålla, men mycken nytta af att untwara. Att man färffilt lät oeneral-forfuln beräkna fia fembundra tusen riksdalers provision för sin befattning med uppför pet af jarnwägsskenor med mera, bewir far, att man wäl wille betala honom lön, men icke wille hafwa någon nytta deraf, utan betalte särskilt för hwad han ajorde och ansåa sia ej böra hushålla ställd en 31 fan 1 fransk män rarna så mt banko efter wa si konto Att i. Sp Öster är er tresse Att l Swer på n andra wara om 4 lit m wigtig Front ameri tresse das o konsul enda, lånat halfw behå l sitt s ker si som het: (N. Öy Ni märdt söka e jorna, görand derom T. — han t tillåta Der den fr eget i om Y sert, ställe att så sann speltal Hel hwars blela warsar kad u min g Spr nes ti. blå ög Då de moder.! da fj: hufwu då der sällan det på lilla 4 ty att wara månad MER den ur på all lösa 1 henne hörde war 1 mest a qwäm, ur sjel ide dej måfte tå, nå och tl och fö mot de der tu hota i det fu lunde sönster lar och och ske sta, m alada !