Den brutna eden. Berättelse fr. Baden-Baden af Steinbach. (öÖfversättning för Norrl. Korrespondenten.) (Forts. fr. n:o 25.) vHans rikedom blef likväl af honom sjelf, och ännu mer af verlden, betydligt öfveruppskattad, och som nägra hus fallerade, med hvilka han stod utiförbindelse, led han kännbara förluster. Då fattade han det beslutet, att draga sig tillbaka från affärerna, hvilket han ännu hade bordt kunna göra med en anständig förmögenhet. Men ehuru beslutsam hans vilja var att ingå uti privatlifvet, fann han likväl svårigheter vid utförandet; icke alla hus voro vid den allmänna handelskrisen i stånd att ligvidera honom, som dittills varit dem ett säkert stöd. Wohlbräck lät dock detta föga bekymra sig. Han lefde liksom förr på stor fot och offrade åt dagens afgud: den obegränsade njutningslustan. Jag anar slutet, inföll Cesar. Det är lätt sagt. Du ser en modern lefnadstafla framför dig. Det nittonde århundradets sjukdom, bedrägeriet, har fordrat sitt offer. Han var för svag att motstå. Ilans lefnadssätt slukade enorma summor. Hans kredit var gränslös. Frestelsen låg således nära. Njutningsälskande, som han var, såg han sig på en gång vid en af