bebåprof ereda ng. fon: ötod:1490? och boc: ; fått siva. dotz a År mars allas oria. Cl. om, enen Z 1002 ibrik först mins in ej också llåta å en burg Chr. gens nor. inga Bers upen satze gen: varje t af . gepån, ågoch nebs pop: bar r och araf innu ec ett Söre ands f te utios zade, urer, äns 08 Till idige alla: mats h af Nate ram nder idan gen, toi: fwer tne, uar. rödt att iftos t af r88Mar: osatt lladt nans Det ) mi Life vent i en Vres ants till att vanns tid sten som vart de i före lfwa att ande niste bops tens lats ten, anat furstliga personer infinna sig i Paris: kronprinsen af Prenssen, prinsen af War les, prins Umberto af Italien, prins Oscar af Swerige, prinsen af Oranien; witare brodren till den nye Taikun af Japan och v. kenung Jemael af Cayps ten. Kenungen af Swerige skall begifwa sig till Vichy och besöker på återresan utställningen. — Ett uppträde. Under tenna rubrik läses i 7N. MA, att en gårdsaribandlare Arwirssen blifwit till rådhusrätten ins stämd, för det han, som sent en afton besökt arbetskarlen A. P. Anderssons ölförsäljningsställe, ver wisat fis tomli gen oregerlig, iklärt Andersson en krinolin och dragit knif. Då målet den 1 sistl. Februari förekom, tät Arwidsson genem ombud förklara, att allt, fom lagts honom till last, icke komme honom det ringaste mid, ty han wore i ifrågamar rande fall ren, fom snö. Målet uppe sköts till ten 1 Mars, då swaranden ftulle iakttaga personlig inställelse. Han infunn fia och wille naturligtwis ide rå skämma bort en få god fak, fom den, hwars runor förts af ombudet. Han förnekade allt. Ett par wittnen bördes, hwilka slulle intyga, att Arwitsjon efter uppträret sökt förliklning med målsegaren, i. tet ban erbjurit honom 25 rdr — någet, som antyrde, att wår hårdfarihandlare länt fia styltig. Wittnenas uppaifter woro emellertid swäfwande. Deras minne tycktes hafwa lidit betyrligt afbräck. De gjerte sig sjelswe till idieter — af bhwad anlerning förftår mon nog. Råthusrättens utslag lyrde, att Ar: witsson skall, om ban vet gitter, med ed fria fia från anklagelsen. — Ett samhällets olydsbarn, arbetskarlen Karl Fredrik Anrersson, unter gick den 2 dennes ransakning å Örebro cellfängelse, dit han blifwit införpassad för tillgrepp af ett hästtäcke och en tädjord, wärterate till I rer 50 öre. An: terssen, fom förut är straffad båre för snatteri och 1:a resan stölt, erkände tills greppet och dömres saker till 6 månarers straffarbete samt i 7 år wara merbore gerligt förtroende förlustia. — Boskapssjuka. I Lunts Wbld läses: Rykteswis bar en tit berättats om en swårare sjutreem, sem skulle gragfera bland boskapen å den en mil från Lund belägna herrgården Klågerup. Att tessa rytten tagit fart och att under deras cirkulerande ten i och för sia bes fwärliga sjuktomen wurit til boffopeåpeften, låter lätt förklara fia, när man besinnar, med hwilken begärliahet dylika rykten sättas i omlopp. Wi föranledas särskildt att omnämna detta i dag af den anlerning, att, enligt privata underrät: telser från Malmö, dermarante ranffa konsul blifwit af regeringen ålagd skaffa närmare underrättelser om werkliga för hållandet; ty i händelse ryktet talat fans ning, skulle förbud mot utförsel aj boskap härifrån till Danmark utfärdas. Enligt de upplysningar, wi i denna sak lyckats winna, tär werkligen en fivår rare boskapssjuka warit rådande på Klä gerup, bestående i lungkatarrh, hwilken tillika wisat sig wara smittosam; men numera lär lvdligen ett bättre tillständ inträdt, och sjultomen lär ide hafwa utbredt fia widare, utan har man fun: nat begränsa dess framfart till samma ställe, der ten först wisat fin. — Bepröfwadt medel mot föllerigalenskap. Från St. Morits i Schweitz berättas att en doktor Edmirt verftaär des förliden månad kurerat en person, fom befann sig i sista stadiet af relirium och hwars återställande redan betraktates såsom absolut omöjligt. Ofwan: nämnre läkare företog fia nemligen får fom yttersta rärdnings-förfök att med ris eller slynor wåldsamt kringpiska ben i själtåget ligaande patienten, hwilken under kurens fortaång återwann båre sans och förmåga att resa sig upp från bädten, hwarefter delirerandet af fin sielft uppbhörre. Denna kurmetod säges ba wäckt ett cerhördt uppfeende. Skulle tet nu wisa fir att botemedlet warit tillfyllestgörande och att ett återfall af sjukromen ide är att befara, torre non, ide ensamt i kantonen Uri, ver denna sällsamma mericinska kasus inträffat, utan äfwen annorstäres uppstå furanstalter, i hwilka denna nya läkemetod kommer till anwändande på den bredaste arundwal. — Barnamord förckomma, dess wärre, ofta, men näppeligen har man hört oms talas ett mera grymt fött mid sådanas — David Livingstone. Enligt tillför litliga underrättelser från Zanzibar skall den utmärlte afritanske missionären och forskaren med detta namn hbafwa blifwit mördad af infödingarne. — Underwattensklippa i Atlantisla oceanen. Befälhafwaren å krigsångfartyget Prinfesjan IFoinvile har under dess nyligen werkställda resa från Mons tevideo till Rio Janeiro upptäckt en mid sträckt klippa, hwilken hittills aldrig blifs wit bemärkt. Klippan är belägen på lat. S. 320 51 32 och long. W. 530 5l 8 från Paris, på ett afstånd af 54 qwartmil från fyren på barren wid Rio Grande de S. Pedro.do-Sul. Lodet, fom utkastades å 3 mils afstönd från fagra underwattens-klippa, utwisade gyttjig bots ten på 30 famnars djup. Klippan hör jer fig i lugnt wäter öfwer hafsytan från 4 till 5 fot. I DED. rigtning bildar densamma en ganska oflång udde, liknande på afstånd skrofwet af ett fan: tradt mindre fartyg. Def ftörfta fträdning är beräknad från 150 a 200 fom nar. Nödiga mått och steg hafwa mir. tagits till införskaffande of te nopprannaste upplysningar. — De swenska emigranterna utajorde år 1865 ett antal af 6,691 personer. — Lejonjägaren Geralds död. Som det numera synes, har denne Afrita-resande ej, såsom det uppgifwits, drunknat i floden Jong, utan blifwit mördad och pliundrad of de honom åtföljande Kofosnegrerna och emellan Woola och Mafalei kastad i Jong. Gerards tolt bortfördes som slaf, men har nyligen lyckats rymma od) gifwit anledning till närmare efterforskningar, hwarigenom den resandes döda tropp äfven päfunnits. — Ryska regeringen har beslutat att till enskilda personer försälja samtlige, staten tillhörige, sabriker, jernbruk och saltgrufwor. De blifwande köparne er: hålla särdeles goda wilkor och betalnin: gen skall erläggas unter loppet af 37 år. — Nattsignaler för fartyg. M:rs Martha Custon i Washington har uppe funnit ett slags nattsignaler för fartyg, hwilka med fördel anwändes under bet sista amerikanska kriget oh nu blifwit ans tagna för Förenta Staternas flotta. ÄÅjwen den fransyska regeringen har antagit dem ech de tillwerkas i stort antal wid Arsenalen i Toulon. Systemet är anmärkningswärdt för sin enkelhet. Hwarie signal består af on aft of tenne folium, förserd med ett hanttag. Asken innehåller en lätt antändlig komposition, som under förbränningen antager olika färger, alltefter sammansättningen. Askarne äro märkta med olika numror och hwarje nummer företer beftämrta olifheter i färgskiftningarne. Först afbrännes en särskildt aff, ej försedd med nummer, för att päkalla uppmärksamhet, och, då tenna blifwit beswarad genom en liknande sianal, börjas telegrafering. Man af bränner derpå askarne efter te numror, hwilka motswara de signaler i fianalbos ten, fom man önskar meddela; önskar man signalera n:o 726, afbrännes först en ask n:o 7, rerpå n:o 2 och flutligen n:o 6. Signalen återfinnes i fianalbor fen unter nämnre nummer och sålunda fon samtalet unter det djupaste mörker fortgå mellan twenne fartyg, få länge man har något att säga hwarandra. — Arbetsinställelserna synas blifwa lila allmänna i Frantrike som i England. Äfwen färgeriarbetarne i Paris hafwa nu nekat arbeta, och i boktryckerierna rå der stark jägniva. — Stridjto-åktningen i Petersburg. D. 12 Februari gaf Newa Scating Sv: ciety i Petersburg sin första nattliga skridskofest på Newa. isen, ver sällskapet utanför engelska kajen anlagt en ofantlig skritskobana, försedd med praltfulla pas viljonger, brotigt illuminerare kiosker af huggen is och musikläktare m. m. samt upplyst af elektriska och bengaliska eldar. Bland de åkande utmärkte fia i främsta rummet storfurstinnan Maria Feodorowr na (Dagmar), fom, åtföljd af en stor ffara herrar och fruntimmer, mer ledig: het och behag swäfwade fram öfwer bar nan. Afwen lejsaren och tronföljaren reltego i älningen. För öfrigt bemiftades festen af allt hwad lysande finnes wid hofwet, aristokratien och diplomutis ffa fåren i Petersburg samt i allmänhet af omfring 2,000 personer ech räckte från fl. 8 till 12 på natten. — Spanska fommgen-gemålen, fom af fin föra hälft nyss blifvit lantsförwist och nu flutit fis till ven spanska flyt tingskolonien i Paris, har i en till Las 2 MVM 1128 424 44 i ett praktfullt och dyrbart band med guldsnitt. På den första permen läses i stora guldbotstäfwer inskriptionen: Till Swenska Evangeliska Lutherska kyrkan Gustaf Adolf i NewyorE Hr Wallroth bar införskrifwit denna bibel från Swerige genom bottrycdaresfirman P. A. Norstedt G söner i Stockholm, och gåfwan adr ide allenast heder åt gifwaren, utan äfwen åt det gamla fäderneslandet. hwarifrån arbetet utgått i fin helhet. Efter öfmere lemnandet af gäfwan tolkade förfamlins gens tjenstgörande pastor i wackra ordas lag församlingens tackjamhet till gif waren. If 2) 114444 VA Ett program. Det få lallade landtmannapartiet inom andra tammaren lärer haft ett nytt fam manträde i förrgår afton i De la Croix salong, enligt hwad mi hört uppgifwas, ännu talrikare besött än de föregående. Meningen med sammankomsten assåg att öppet uttala och närmare formulera de äåsigter, hwilta hufwudsalligen utgöra före ningsband medlemmarne emellan eller med andra ord att uppställa ett program. Detta program, hwarom man allmänt blef ense, lärer wara af följande lydelse: Ett tidsenligt, hufwudsakligen på all män wärnpligt bygdt, sörswarssystem. Ingenting uppoffras för parad och militärlyx, men ingenting underlåtes aj hwad som werkligen erfordras till ett kraftigt och segrande wärn af wår sjelfständighet. Banks och kreditlagstiftning orduas på sundare och solidare grunder. Sparsamhet i bewiljande af statsanslag och ötadt afseende på ett ändamålsenligt anwändande deraf. En mera rättwis och jemn fördelning alla samhallsmedlemmar emellan af bee skattningen. Mera jemnt afwägd röfträtt mid wal till kommunala befattningar. Sljutss och mwägqunderhållningsbefwär ren ordnas på ett för jordbrufet mindre tryckande sätt än det närwarande. Kommunikationswäsendets fortsatta utr weckling, men företrädeswis blott i mån af egna tillgångar. Elementarskolorna dch folkunderwisningen ordnas och utwecklas i mera tidscus lig och praftisk riftning. Jngen återgång påyrkas i den numar rande tull-lagftifningen, som hwilar på en teoretiskt riktig princip, men derför godkännes ide det oförberedda, opraktiska och ensidiga sätt hwarpå den delwis blifwit tillämpad. Förändringar och förenklingar företa: gas i förwaltningens olika grenar, men warsamt, så att detta, utan rubbning i administrationens jemna gång, ton mwert: ställas. Oftare fungerande domstolar på landet till åstadkommande af en snabbare lag: ffipning. En ministör för allmänna arbeten. Med regeringen för dessa och andra tidsenliga reformer, men ide med reges vingen emot dem. jordbruf, handel och Wåra sändebud i utlandet och nppoj: fringarna för denna gagnulöja Myr. Af all wår ftatslur torde ingen wara kostjammare, mera narraltig och mera gagnlös än fåfängan att hålla sändebud hos en mängd utländska hof. Wisserligen finner styrelsen deruti en utwäg att sfaffa plats och underhåll ät en mängd föflolösa personer, fom eljest icke skulle funs na anwändas till någonting, men attfoltet derföre skall låta uppoffra en betydlig del af fina tillgångar, oundgängligt nödiga för dess förswar med mera nuttiat, lärer wäl ingen annan funna våstå än de personligheter, hwilka fomma tillgångar såsom ersättning för det lättjefullaste lif i werlden komma till godo. Eller hwad göra wäl dessa wåra mir nistrar mid utländska Hof? Förlusta fig, spela tort, Hålla fruntims mer och någon gång framlemna ett bref från sitt hof till den surste, hos hwilken de äro anställda, och, om det rittigt blir fråga om en utomordentlig ansträngning, Minnantill, märk Minnautill) för höast densammes minister uppläsa en få kallad diplomatist not från swenska utrvifesministern. Blifwa de derwid behandlade få: som wår herr minister af Sandströmer på ett sätt, att lammarherrenyckeln tyckes haswa bordt tagit skada derwid, tro ide att de på gammalt swenskt wis måna yt tra; mitt hof må tåla detta, men jag gör det ide, och låta handling följa vå orden. Nej! de draga fig litfom allt blitRå PS DE2AÖ 2— 111 d4. — DR EVR Dl ÅHH0THMTLOTSMurtor med fig lifvet igenom. Någon gång har det marit en och annan, fom ledsnat mid de kungliga fpektatten Hemma eller af ans dra orsaker ej funnit fig rätt wäl inom lands. Bland dessa representanter eller ställföreträdare af Swerige hafwa mi Norrmännen Mansback och Due, Fransimannen Adelswärd, fom aldrig fett Swerige, herrar Rochschild, Wachtmeister, Wrede, af Wetterstedt, Björnstjerna, Stedingt, Palmstjerna, Piper och förenämnde Sandströmer och denna skara med dess swans kostar Swerige den nåtta summan af 179,200 rdr rmt ärligen: bra anwända penningar! Redan under de hänsofna ståndens tid war det mycket iiräga, att indraga hela Sweriges skara af sändeond mid utländska hof och ersätta dem med endast legationssekreterare eller toujutar-ageuter, men hofz wet wisste alltid bewara denna tfometswans, fom slulle uppehålla dess förfmins nande glans. J sall den nu fommane trädda rifsförfamlingen är någonting bäts tre än den gamla riksdagen, hoppas man, denna indragning fättes i werset och att swenska follet befrias från millionantgifs ter för desja en vovecr och ministrar, hwilkas latmansgöra ej är wärdt ett öre och hwillas ord blott få någon betvdetfe i mån af det antal bajonetter, fom blixtra bakom desamma. Bokttrockaren och wetenz skapsmannen Franllin, hwilken of de i uppror stadda engelska nybyggen, som nu lallas Norra Åmerikas Förenta stater, skickades till franffa hofwet för att förmå det deltaga i ett frig, iom toftade Frank rike nästan alla dess nybyggen och dess for nungs efterträdare hans hufwud, rom ide med någon lyx, utan så tarflig, att frans ffa hofwet wid hans företräde hos fonungen yttrade: hwem månde den gamla bonden mwara? Det torde således icke wara lyxen, utan manuen och det han representerar eller företräder, som winner afjcende. (N.-R.) N. R. Ett werldsur. Breslau kommer att få den äran att på den stundande werldsexpositionen bli res presenteradt af ett konstwerk, fom frårlis gen torde ha fin like. Detta består i ett af en Breslanerbo, br E. Scholz, förfärdigadt astronomiskt ur, fom måste ådraga jig få wäl förståsigpåares fom andras ftora förundran. Uret wisar vå en fonfte närligt dekorerad siffertafla Breslans tid, oc) på en mindre, omedelbart under den na anbringad tafla, äfwen Berlins tid med sekundslag. På den af grå marmor gjorda bakre delen af urfodret, der pendeln swänger, fitta dessutom både va höger och wenster sida twå vertilala rader fiffertaflor, hwardera raden innehållande tolf, hwilta för 24 af de mest betydande städer i mer: den såsom Peking, Sidney, Calcutta, Mroftma, Betersburg, Konstantinopel, Nom, Paris, Marseille, London, Newyorf, Vashington och andra, tisl och med San Francisco, angifwer tiden i timmar och minuter. På dessa 24 sifjertaflor förflyttar sig minntwisaren icke från sin plats förr än efter en minuts förlopp, således på slaget af den sextionde sekunden, då mi saren ögonblickligen öfwerhoppar det af stånd, som för en minnt är beräknadt. Men dessutom wisar hwarje tafla genom en särskild wisare hwilken tid vå dygnet det är i de ofwanupprätnade städerna, få att om klockan wisar på 6 till exempel, få säger wisaren tillika om det är 6 på af: tonen eller 6 vå morgonen i den resp. staden. Under siffertaflorna står på en fpegelskifwa en wäl utförd jordglob, fom une der precis 24 timmar werlställer fin oms wridning. En öfwer globen anbringad wisare pekar på meridianen, fom motswarar middagstimman, få att man vå glo ben kan se alla puntter af jorden, der i ett gifwet ögonblick ett rätt gående ur måste angifwa middagstimmen. Särskildt intressant är att studera de lod som hålla hela detta werk i gång: de äro genom sinnrika, mekaniska kombinationer förenade till ett smakfullt utsiradt helt, fom ups bär ytterligare tre andra siffertastor, fom representera en fullftändig almanach i det den ena siffertaflan angifwer månaden, den andra datum, den tredje medan iden Hår gående månaden, hwarjemte under den mellersta taflan är anbringad en sula som föreställer månen och framställer dennes ötning od) minskning under de olika tic derna af året. Den me anism, genom hwils sen det blifwit möjligt att göra dessa olika rövetfe-fombinationer oberoende af urwertet, är ytterst sinnrikt uttäntt och alldes les ny. Men hr Schola har ej nöjt fig AQAA HA JJA 2 —