— Bergwiks bolag. Härom innehål ler Gefle:PB:n: Wi intogo nyligen ett från häradshöfding W. Enblom i Stod: holm insändt genmäle, med anledning af wårt omnämnande af hr Pontus Kles mans konkurs. Ehuru häradshöfding E. i detta beriktigante påstår, att hwar och en, som wid Bergwik har forrran, genast fon utbekomma densamma, fer det tock ut fom ställningen ide måtte wara sa alldeles god, eftersom brutet i vesja dagar blifwit lagsökt på ide mindre än 28 ft. reverser å tillsammars omkrina 717,000 rdr rmt, en, fom wi tycka, rätt artig summa. — Expositionsartiklar. De båda ftora wid Finspong gjutna fanonerna haj wa, jemte en mängd andra för BPariferz expotionen bestämda artiktar, i Götheborg blifwit inlastade i ångaren Newsty!. — Bref från Grisslehamn till Å. D. A. innehåller följande berättelse: En oc lyckshändelse, jemte tillbud till en wida större, än den fom inträffat, har åter gif: wit en kraftig anmaning till åtgärders widtagande för en bättre och säkrare poftz gång emellan Swerige och Finland, än den, fom för närwarande eger rum. Mån: dagen den 18 Februari afgingo fran Eckerö till GÖrisslehamn 3:ne af de mindre pofts båtarna, få tallade isbåtar, efter att de till Åland fört öfver de sednast anlända pofterna. J hafwet mötte de en betydlig mängd drifis. Båtarna gingo på ett fort afstand från hwarandra, arbetande fig ges nom isen, tills de tommo ungefär midt i hafwet då den främsta uppnådde en ftörre, öppen ränna, fom fatte den i stånd att begagna seglen och slutligen framtränga till mera isfritt watten. På aftonen anlände den till Grisslehamn, der man hoppa: des, att de andra båtarna snart skulle komma efter. Detta inträffade emellertid icke. Natien inbröt och en Häftig storm uppftod, som äfwen fortfor följande dagen, ehuru med mindre häftighet. Man frulz tade nu, ide utan orfaf, för de uteblifna båtarnes öde, få mycket mer fom isen af nordlig strömsättning fördes föder ut, och man kunde taga för gifwet, att de, inbäds dade i densamma ide tunnat uppnå Aven ffa ffären, utan blifwit drifna uti. fer sjön. Enda förhoppningen war att de wandt om och möjligen lyckats att på starfare is komma i land på någon af de åtändfta öarna. Den ängsliga owissheten ölades än mer, då wi 5 dagar derefter sågo en annan postbåt, fom sednare afgått med posten till Åland, ensam återkomma. Med den erhöllo wi lilwäl underrättelser om de andra båtarna och deras besättningar. Men hwilka underrättelser! Follet war wisserligen räddadt; men hwiltet lidande maste ide de arma menniskorna hafwa ut ftått! Strax efter att den första båten tommit i den öppna rännan mellan ifen, hade dessa få blifwit inträngda mellan isstycken och issörja, att de hwarten kunde komma fram eller tillbaka. Oattadt 1Yydlig storm drefwos de af strömsättningen tillika med isen söder ut mot Östersjön. En af båtarna maste lemnas till spillo, och alla sötte med förenade krafter rädda fig med den återstående. Un arbetande jig fram öfwer isstyckena, än roende i öppet matten, der wågorna öfwersköljde dem och den odäckade båten, fom mer och mer nedisades och war nära att sjunka och från hwilken man nödgades uttasta posttaggar och allt löst gods, till och med de i den starpa kölden mål 0chöfliga pelsarna, dem folket begagnar mid dessa färder, — lyckades de slutligen ges nom otroliga ansträngningar nppnå ett af de åländska skären. 3 dagar och 3 nätter hade de fålunda tilldragt på hafwet i o———XX-X———t——— — —