Norrländska Korrespondenten – 26 februari 1867, sida 3

t 1 medlem, fom lemnar uppniften, mäste på stället ha inhemtat de nödiga uppe lysningarne och sålunda lemna förenins gen säker uppgift om den retfommentes rade familjens förhållanden. Nu fan det ibland hända, att understödstagarne flyttat, att ve såaa fia aldrig fått hjelp förut o. s. w. Då kommer sekreteraren med sin anmärkning sänante, att så ej är. Förteckninasboten flås upp, och ten uppgifna familjen står ganska rittigt upptagen under det och det numret, ty innan någon hjelp utdelas, upptecknas alla familjesförbållanden, säsom namn, barnens antal, helsotillstånd, arbetsdvuglighet, bostad, församling m. m. Att detta tager mycken tid och en stor skarpsinnighet i anspråk, säger sig sjelft. — När gåfworna skola utrelas, rådgös res, och funna mi försäkra wåra läfas . rinnor och läsare, att de skulle glädja sig med oss, om de wore wittnen till, huru samwetsgrannt och förståndigt man söker att åt hwarje lidande i mån af till: gångar och med fäst afseende å familjens lefnadsförhållanden gifwa det nödiga. — Så fortgår arbetet hela dagen från sagde tid fill kl. 2 middagen och från fl. 4 e. m. till 10, ja 11 på aftonen. 3 jans ning, man måjte beuudra den uthållig: het, fom dessa tillsyningsföreningens medlemmar wisa, och detta så mycket mer, då man ser, huru deras räkenskaper skötas — ja, wi gå så långt, att wi försäfra, det månge af wåra affirdmän skulle wara stolta öfwer att fe sina böcker förda med en sådan ordning och noggrannhet, fom fallet är wid tillfyningsföreningen. — Bergwiks sågwerk. 3 Gefle-P:n meddelar häradshöfding W. Enblom, ombud för handelshuset 3. Thomson, T. Bonar et komp. i London, dels att sedan den 23 April sistl. år bemälda handels hus arrenderat Bergwiks bolags sågwerk, itogar och öfriga egendomar samt fortfätter på manligt fött träwarurörelsen, och dels att hrr J. Thomson, T. Bonar et komp. äfwen öfwertagit Bergwils sägwerks aktiebolags i orten warande skulder, få att en hwar har utbekommit eller fan utbelomma fin fordran, få snart han det önskar. — Eliljobref hafwa under åren 1861 66 af Götheborgs konsistorium utfärdats till 35 wigda och 25 trolofwade var. — Olydshändelje. Den 9 på aftonen timade den olyckshändelsen, att en qwarnz sten i Möllentorps qwarn i VWoftergöthland remnade under det werket war i full gång, och att en del af stenen träffade mjölnaren Anders Magnusson för bröstet så wåldsamt, att han ögonblickligen afled. — Werldsutställningen i Paris kommer att öppnas den 1 April, och samtlige expositionsartiklar skola wara på fina be höriga platser uppställda och ordnade före den 28 Mars. Expositionsartiklar, som anlända på jernmäg, åtnjuta nedsättning i fratt till hälften, med wilkor att de passera franska gränsen före den 5 Mars och att fralten betalas i förskott. — Symphonon är namnet på ett nytt instrument för koralsångens ledande i mindre kyrkor, i skolor o. s. m TS. dana instrumenter förfärdigas ar orgelbyagaren A Jönsson i Hjortsberga, arress: Carlskrona. J fattighustyrkan i Carlskrona begagnas ett dylikt inftrument, fom kostar 200 rdr, och det anses, säger Carlskrena Weckoblad, wara jemngodt med den lilla orgel fom finnes i Amiralitetekyrkan och fom tär tojtat nära 2,000 rdr. — Vängsam lagstipning. Fammars skrifwaren Zelin, hwilken sedan sistl. höst suttit häktad för det han en afton, i öfwerlastadt tillstånd, å operakällaren uppfört fig oregerligt och på gatan wåldfört fig å polismästaren Ostlund, har ben 31 sistl. Dec. härför af Swea hof: rätt blifwit dömd til 2 årg och 8 mån. fängelse med straffarbete samt 30 rdr böter. Först den 13 tis erhöll Zelin del af domen. Han är, dels af sjelfwa uppträrets wåldsamhet, dels och ännu mera af fängelse och själslicanre, sjuk och swärt skarad till fin fysit. Hans arma hustru, med ett spädt barn, är äfwen härrt angripen till följe af nöds ställd belänenhet och själslidande. — Mystifikation. Den nyligen oms talte resenären, hwilken uppträrde jär som röfftum, war det werkligheten icke. Det lärer warit en ung man af börd, mycket excentrisk till lynnet, som med sina anhöriga kommit i twist om sin förmåga att tiga, fom Höll ett mad derom och fom wann det fullständiat. En werklig Engelsman skulle icke gjort det Khao ttra