bröd. Politisk revy. (Ur Swensk Handelstidning.) Bland re frågor, fom för närwarande stå på dagordningen inom politiken, tor de wäl näppeligen någon tilltraga fi; ett få allmänt intresse, fom den ameri tanffa, d. w. s. den louflutt, som är rå vande mellan presidenten Johnson oc kongressen i Washington. Dernterader Ashlevs förslag om tillsättandet af et: lagutskott, för att undersöka presidentene högförrädviffa handlingar och lagöfvers trädelser, bar gjort brytningen tulltomlig och en strit på lif och död lommer att utbryta mellan den laagstiftande och werkställante makten. Jehnseon har i i fin organ förklarat fia ide alömma fin em: hetsed, fom ålägacr honom att förswara författningen, vd) båre armeen och flottan skola lystra till hang bud. Bladet förklaror Ytterligare att presirenten ide ämnar wika från fin poft. Denna strid tyckes ide kunna fluta annat än med den eva partens död, och det är förkänslan häraf, fom på sernare tiden werkat örlamande på hela affärer werlden i Nordamerika. Eäunda tele: graferades den 23 Januari från Newyork: Foudmarfnaden wisar benäkenhet till panic; flera fallissementer omtalas. J Sydstaterna råter en tilltagande förbittrina met kongressen, hwars hela bemötante går ut på att kufwa dessa omrären och beröfwa dem alla politiffa rättigheter. J Nord-Carolina mill man reran hafwa uppdagat hemliga sällskap, fom söka werka för Johnssons fak, 3 bantelg-förbindeljen emellan IMNordoch Sydstater börjar, i sölje häraf, Åter vet namla misstroendet att sprita fin; affärerna afstanna, kurserna falla, kort sagdt, öfwerallt wifa fig symptomer fom ha en stående likhet med tillståndet fort före det sista inbördes krigets utbrott, J det throntal, bwarmed drottning Victoria öppnat engelska parlamentet, utlofwar bon ide spyccielt någon parlament8-reform, men fäster dock uppmärfs samheten på beböfligheten af wissa ro: former wid malen. Oppositionen har åter börjat arbeta, med fin förnämste ledare, John Bright, i spetsen, och till ten 11 dennes war ett stort möte utsatt att hållas i Londens norra del. Österrike bar inlett nya unvdverbantlingar med Schweitz och Italien om lätt: nader i handels förbindelser tem emellan. Den rumäniska regeringen bar för kammaren framlagt förslag till ett nytt myntsystem, i likhet med det emellan Frankrike, Italien, Belgien oc Schweitz upprättate Enligt detsamma ffulleFranlrikes franc blifwa myntenhet under namn af piaster och denna skulle indelas i 100 centimer. Gultmynt skulle utgifwas om 20, 10 och 5 piaster, silfwermvnt om 2, 1 och en balf piaster samt kopparmynt om 5, 2 och I centimer. Som bekant, bar från Franska kejsaren till den fivenffa regeringen insått inbjurning till deltagande i den myntreform, fom Frank: rike i förening med åtslilliga andra fta