ega något att förswara fig med, nå som wår krigsminister tyckes hafwa bifett. Jcke blott såsom en oegentjet klandras att Gotlants högste mi irbefälhafware under sitt wistande wid stagen fär bibehålla sitt befäl öfwer utan man framhåller jemwäl det st wådliga förhålland.et, att öns trivs fter i häncelse uf fiendtligt anfall äre öfware en anförare, ej blott innewaide är utan allt framgent, så ofta den warande militärbefälhafwaren funge i ritsdagens första kammare Om lningen för öfrigt yttrar en Wisby: ning bland annat: Emellertid tunna snart föga, att wederbörande förspänt t få wäl, att hwilket fom helst något: vär wälbemannart eoch utrustart ör: sefartyg utan synnerlig swårighet stulle nna bemäktiga sig ön. Här finnes ej enda skjntdugligt gewär, här finnes ett enta i fälttjenst nagorlunda öf: it tompani, här ges ej en kanon, fom förstrifwer fig från längesedan flydra er och de äro placerare å lavetter, som älver och murkenhet utan twifwel wid rsta charge skulle fpringa stycken. m det sätt hwarpå befästningarne wid arlstrona och Waxhelm bedrijwits har ycket blifwit både taladt och skrifwet wensom om ten fortsatta tillwerkninn af odugliga gewär wid Carl Gustass ads gewärsfaktori. Då man sålunta fe saknar skäl att förebrå regeringen tnöjthet och brist på förutseende i hwad un angår wårt nationalförswar, är vet innerligen icke att undra öfwer om en h annan af folkets representanter tweir att bewilja alla de begärta nöriga nslagen till armcen och flottan, då man te bar nägon säterhet Jör att dessa revet! skola på ett fullt ändamålsenligt itt anwändag. — En landtbrukare, sadan som Sve: ige behöfwer dem, En Wartoftabo firijer till Stöfde Tidning följande: För na on tid sedan omtalades i Stöfde Tidning tt egendomen Maricberg i Wartofta ha ad bliswit af egaren, possessionaten A. gahlberg, försald till handlanden Epouivder i Stockholm. Det torde intressera sdanga att få kunslap om huru denna — n af länets wackrafte egendomar — till: ommit. Den ar nemligen helt och hal.et i stapelse af hr Wahlberg och bildad a; i gammal rustig bontby, mid namn -untack. Hr W., fom är född i denna y, i mycket torftiga omständigheter, och er hade sin första tjenst sasom byns allpojie, lyckades nemligen sedermera, enom godt naturligt förstand oc) ihär: ighet, att bringa fig upp ur fur ftälls ing och att derefter, genom arbetsamhet, vit berälnade och lyckade spelulatidner, ufwudsalligast i Stockholim, samla en inska stor förmögenhet, samt började med enna för cirka 20 år sedan att i fin fö elseby medest töp tillegna sig den ena emmansdelen efter den andra. (I pareuS må anmärlas, att han betalade hems tansdelarne ganska drygt och federmera fta war säljarne behjelplig attffaffa dem nnan saftighet, fa att dessa för närma ande äro wälbergade män). När W. 1 sadant sätt blifwit egare af heta byn, ed undantag af ett militieboställe, fom aturligtwis ej kunde åtiommas, började an att med stor kostnad schakta och trans ortera jorden, för att winna tjenlig trädårdsoch byggnadsplan, på hwillen fed are uppfördes statliga byggnader, hwilla untids smak och prydlighet ej sta efter ågra i länct. Nästan samtidigt företogs et ännu mer berömliga att stenrödja arjorden och af stenen lägga murar i oc intliga sträckor utmed allmänna wägen, 1. Oo U1. efter att förut med fonungens befallnings: hafwandes tillstand hafwa omlagt denna från def förut mycket backiga och lroliga läge till en, 17:del tortare, nästan jemn wäg, förfedd med stenmurar och trädplans tering å bada sidorna. Widare har han i ett å egorna warande mindre mattens drag, wid ett ganska ringa watterfall, byggt ett qwarnwert meo flere par stenar och ett sågwert, bada med den störjta for liditet och af förträfflig bestafsenhet i öfe rigt. Han har dessutom midtagit betyde ligare odlingar, synnerligast af mossar. Härförutom är att aktgifwa uppå, att W., under det han warit wertsam för ffapans det af denna betydliga vosfesfion, på fame ma gång wardat dess ffogar, få att de nu äro bland de wackrafte i orten. Med ett ord: en företagsammare man än W. torde wara swårt att uppleta, och han blir i den ort, hwarifrån han nu, huf wudsakligast för att bättre tunna warda sin på sednare tider wacklande helsa, af flyttat till Stockholm, mycket saknad af talrila umgängeswänner, hwilsa han wir sat prof på redbarhet i fin wandel jemte wänsasthet och hjelpsamhet, samt för ov tens inwånare i allmänhet, dland hwilla han lemnat manga tillfållen till arbets förtjenst. Erndentlifwet i Ilpsala. Göteberas Haudels-tionings Upjala-torrespondent strifwer bland annat följande: Sturentlifwet nu och för tio år jer van är sig så olift, fom en alltmer för: ädlande bilvnivg entast förmår Äftadtomma. Med hwarje steg, fom wetens staperna gå framåt, eldas hägen att vrida ur dess rita fällor, och dricka tjupt eler — gå unver. Det fordna rån lifwet med nattliga orgier oc bortsofna dagar är slut, och slut för alltit, och om få är finnes här troligen ingen, som ens har ett minne af detsamma. Det går en frist flägt öfwer det unga slägtet; det är ide några unga gubbar, som med korslagda armar och småklota skatningar på hufwuret betvatta werltshändelferna; det är den starte anten, fom med förtröstan på fin Gud och fina krafter går framåt — t. w. f. vit, der dagens lösen för tet gera, stöna och janna ttingor. Härom wutnar den fora fit, ven ferliobot fom råter, härom förtnnna re många lärtomeproj fom aflänges (vod ide få fom vegfa skulle wara något fram stående friterinm på ett äteli fureut: lif — men ve äro tock i fin män be: wid), och framsör allt ven enighet, bwarmed arbetet bedrifwes, den håg till fame färtfel mellan arbetarne på det stora fältet, och vet behof, fom på senare ti der gjort fia gällande att mer litterära produkter vifta wår tunffapåjöfande allmänhet. Hwad wil staten mera sordra of fina blifwante embetsmän än tetta? Hwad will individen mera begära, ware fig han nu benämnes fader eller måls: man? J sanning, det finnes jå, ja om ens något universitet i Hela (wi wåga uttala ordet) werlven, fom fan frame wisa hwad Upsala universitet fan i för: hållande till tirsomständigheter och mar teriella tillgångar till det ideellas from ma. Om mi äro fattiga på fårana vid a vis söderns rika läroanstalter, få stär dock tet qwar, att man begagnar vet lita som finnes, och, fom det wisat fig, med framgång. — Den nya tcaterbyggnaden Djur gården i Stocholm, lärer ent. MA-B., blifwa komplett färdig till den 1 Juni. Bolaget bar redan uppgjort kontrakt med direttör Zetterholm för flera år, och inwigningen of teatern kommer att för: siggå ren 15 i nämnda månad. Teaters 2 111 11 byggnaden uppföres af trä efter unge: får samma ritning fom den förra, ehuru scenen och salongen blifwa nånet större. Jnredningen hålles i en enkel, men jmaf: full, stil, uti bwitt och gult, och fogeras derna skola detoreras med spegelalas och blomsterwafer för lefwande wäxter. Sitt: platjerna på partelt och första raden förses med beqwäma stobar, och i öfria: tomma inga kostnarer att sparas, för att göra teatern få beqwäm och iubju dande fom möjligt. För att tryaga mot eldsfara wirtagas alla möjliga försigtiahetsmått. Hwarje plats sär sina twå särskilda utgångar, få att ide mindre än 8 sårana komma att leva från salongen med breda trap: por och törrar Trappuppgångarna ordnas så, att hwarje logerad erhåller twå särskilda trappor, fom ej stå i ae menskap med hwarandra. Lägger man härtill 3 egna utgångar frän scenen och en särskild från machinwinten, få erhåls ler teatern ej mindre än 12 beqwäma och rymliga utgångar, oberäknart de fire skilda sårana från tlärlogerna. — Förtedningen på ve i jermvoiigds wagnarne under senaste halfåret quwars lemnare jater erbjuder, yttrar J. Bl, fom wanligt steff till pikanta betrakrels fer. Enligt regeln sta täpparne främst i antalet, neml. 59; men läggar man tillsammans 37 mössor och 12 hattar, få får man summan 49 på te resande, fom wid resans slutmål betett fis Hulwudlöst. 26 paraplyer mot blott 7 para: fonter skulle antyra större viftraition och fränwaro af omtanfe hos skapelsens here rur än hos tet täcka lönet; men vet fins der allt, att äfven damer begagnat paras plyer, hwaremot rte twifwelsulan warit ensamme om parasoblerna; att damerna stå efter i qwarlemnate hufwurbonader, blott 2, bewisar endast, att teras äro tnutna på hujwudet. 3 stället ba wäl damerna brorslotten i 29 halerutar och 33 handskar, likasom 2 muffar äro res vag ensak. J allmänhet synes registret jä der temligen tala för likställighet i atömfla re begge könen emellan: mot 5 ytterrockar och 1 regnrock har man 5 fruntimmerstappor och I kapott; mot... dock, om wi för tivens winnance väver: beppa mellanläntarne i qwittningskedjan och staunna mid ven yttersta, rättare lus nersta, så finner man — å ena sitan 1 par byxor och å ven andra 1 tjortel. Det tan kallas att wara glömstmet ber ffev. Slutligen må och bland ve qwar: glömda effekterna nämnas I panna af jeru; ret fan ej uekas, att man, fall wertligen ha en panna af jern för att funna begå en dylik glömska. — Hr Hammers nya konsertsalong wid Carl den 13:des torg i Stockholm nalias nu fin fullbordan. Salongen är byggd öfwer den fordna stora gården och om gifwen af en massa minore rumt, anade till aftlädningsrum, ouffeter m. m. Oc nom ett större glastat erhaller salongen fin dagsbelysning, och bröstbilder i oljefärg af Sweriges konungar sran och med Gufstaf Wasa pryda i förgyllda ramar dess wäggar. OÖrnamenterna åro uti hwitt och guld. Till höger wid ingången finnes en uppgång till läftaren, fom rymmer unge fär 400 personer. Satongen med fmå rummen beräknas funna rymma c:a 1,000 personer. Enligt rylte tommer Lumdyeska orfestern från Köpenhamn att högtidligen inwiga densamma. — Den 23 sistl. Jan. oficd på Here oy ö i Garns focken af Stockholms län f. d. bonden Anders Jansson i en ålder af 102 år och 7 måneder. Enligt en ans teckning i den aflidnes bidel, skulle han — 3 :;: Ja 1:; AAHCIcan facaf 83. AA AHB33 U—