Ett drag af wår tid. J anledning af kronofogden Dillmans balans gör !Westmanlands läng tidn. följande wälgrundade reflerioner: Ör D. är otwifwelaktigt ett offer, lagdt till flera dylika, för det olycksalina wingleri, fom, till följd af wår tids utpräglade njutningslystnad och fåfänga uppföker och griper till både lefliga ech olofliga medel för att funna hålla sig uppe och flyta ofwanpå i den jarliga strömsättningen — ett wingleri som i wår tid oc) wårt land revan blifwit fatt i ett slags system och skötes med en skicklighet, fom är på samma gåna både förwånande och fasawäckande. Det uppdragna maskineriet går få under ära: i j tal, tills vet plötsligen stannar och ma slinisten står wid branten af ett bråd: djup, hwaruti inga försök af en hastia pakommen, fåt wara wälmenande filan tropi setan förmå hindra ponom att ner störta. Tillämpningen gör fia sjelf; — och man har kanske någon rätt att frås ga: huru är vet möjligt att mwererbör vande länsstyrelser, fom hafwa tilljyn öfwer den förwaltning fom deras under: ordnate utöfwa, få slappt fullgöra ressa fina åligganden, att detta eländiga bas lancerande unter flera år får ega rum, ända till dess vet är omöjligt att rädda offret och ve offer, dem det i fin ord: ning stall träfwa? Det wisar fia här att plåsterförsök til sist blifwa, och att ett anfall aj filantropi i ellofte timman är — för sent, hwilka motiver än lig: ga till grund derför, — möjligen funna ju dessa ansträngningar och wara mans mäftiga försök att rädta fia sjelfwa uns van den skantal, fom blundergoch tons siderationssystemet förr eller fednare all: tid måste medföra. — Det händer då att ten wälmänta penninge-teduingen blir för matt oc) blef inför den tedning filantropiens föremål kan reprefens tera. Utöfware alltid wederbörande i stället för denna fläpphänrthet och merdz görlighet samt barmbhertighetå-anfträvgs ningarne i sista timman, en stärse mas ten och allwarlig tontroll: säkerligen stulle dessa jörsöt att förwända ögonen på folt blifwa mera sällsynta, ve, fom nu blifwa offren, möjligen funna råde das åt fig sjeljwa och stränga pligter på samma gång lockante, men förterfs liga exempel, ide skulle gifwas åt unga tjenfremän, för hwilka frestelsen att leis wa och för fårant änramål hopa ffulver på ffulver, till slut fon blifwa till en förbannelse och en tragisk utgång Om boftapspeften och dess botemedel. Herr Knut Forssberg strifwer härom frän Steckholm: Återigen hemsöker denna obarmhertiga lantsptäga de af Europas länder (Cup: land och Holland), hwarest bostapsstötseln stär högst, hwarest förädlandet af tjurracerna förwånar enhwar, och hwareit i följd deraf på ten rurala byngnadskonsten slösats alla uppfinningar, som jort brutswetenstapen mättat utforsta. Helt sätert skall beskapspesten inom en ide afti sen framtid äfwen hemsöta wårt torfi a land, om wi ide i tid föta utforska re terenare orsaker, fom dertill tunna gijwa upphof. Ett förfinart och förwekligart lefnarejätt alstrar inom menniskoracerna ett suutligare slägte. En förätlad hästrace blijwer ömtäligare och mera swårsköt: ju högre dess förädling uppdrifwes. På famma fört är förhållandet med boffaparacerna fomtoch synnerligen. Det säkraste botemedlet torte naturen sjelj hafwa anwisat, och helt sätert skall hennes wisa anordning ej ostraffatt få öfwerskritas. Betrattom således naturen, och wi skela lära att djuren hafwa alla de organer, jom ersordras för att tunna röra sig och för att utweckla ide allenasft fört och fett utan äfwen benz och muskelbiltning. Upptrifwa wi följaktligen tjurens pro: tuttiousförmåga endast i mjölk., fött: eller fett aftaftning, utan att befinna tet de andra organerna maste samtitigt erbålla fin utweckling, få skela wi omwil: korligen en dag komma till onaturliga resultater, och sjuldomar skola öfver: flygta wårt winstbegär; wi sjelswa stå hanrfallna inför ret öfwerhandtagande onra. och alt för sent inre att utan