rtan ———— — Förr och Nu. För att upprätthålla Sweriges och derunder lydande länders wärdighet, la: gar och näringar, behöfre Carl XI för statswerkets behof år 1696 inalles 2,671,060 rdr sp., af hwilka medel han uppeffrade 592,690 rdr fp. årligen, till förwaltningskostnader för eu del af Sweriges utländska besittningar — hwilka på den tiden woro mycket betydande, och bes stodo af Liffland, Estland, Pommern, Jngermanland, Finland, Wismar, Stralfund och Riza; Östersjön war en swensk insjö, och dess öar tillhörde Sweriges krona. Ar 1772 uppgingo kronans inkomster till 1,803,077 ror sp. med hwilken fums ma Gustaf Ill håll Swerige i ett aft ningebjndande skick. Ar 1816 unter Carl XIII:s renering, vå Swerige äfwen förlorat Finland, upps gick statens inkomster eller swenska folkets utskylrer till statswerket till4,824,770 rer bko årliger. Setermera ha ressa (Jnfändt.) utskylcer, under ven Bernadetteska dynastiens renerina — som warit hugnad med ten djupaste fred — oupphörligt stigit och uppginge redan år 1819, wid början af Carl XIV Johans regering, till 5,474,847 rdr blo och wid Oscar 1.8 första regeringsår 1845 till 11,384,790 rer blo, hwilket belopp under Carl XV:s regering ökats, så att datsamma under sernaste finans perioden eller år 1866 uppgått till rir bko. . . 33,369,000. DÅ härtill komma indirekta utskylder, såsom: Rujftningss och roteringsskyltighet. . 4,300,000, Presterna och kleresite. . 4,000,000, Fattigförförjningen . 4,500,000, Wänahållningå: och ffjutsskyldigheten . 3 000,000, Diverse onera utskylter. . 4,000,000, Utgifter för stärernas styrelse, cirka samt afkastningen och räntan för till boställen åt statens embetåoch tjenstemän och andra behof anslagne flott, nårrar och hemman, upp: nående till 5,630 mantal . 6,631,000, få uppstå respektive .. 61,000,000, hwillet utgör — ren extra skatsregleringen oberäknad — kostnavderna för swenska statens uppehållelse; hwilken jumma utgör nära 1112:del af wärdet å Sweriges alla fasta egentomar, hwilka säledes på mintre tid än 13 år uppätas genom allmänna utskylder, onera och beswär, eller om summan fördelas på Sweriges 14,000,000 innewånare, få uppkommer på enhwar en summa af 15 rdr 25 öre rmt. Sålunda ha swenska folkets skatter till statswerket, utan någon känd anledning, sedan år 1818, mer ån fyrdubblats uns der ett tidehwarf af beständig fred, då ide något af dessa skatter behöft ans wändas till krigskestnader. Jcke heller har Swerige haft några owanliga ins iomster, fom kunnat gifwa anlerning til katternas förökande. Zcke heller någon tegring uti priset för lefnadsförnödenjeter, fom kunnat gifwa anlevning till öneförhöjningar åt statens embet8och jenstemän, ty prifet af nödwändighetsvaror är ide högre nu än förr; t. ex. en 11 Sept. 1811 woro torapriferna i Stockholm: hwete 20 reor, råg 11 rer, mör 8 rdr 24 ff, 1 tunna oxkött 45 dr; och den 14 April 1815: hwete 18 or, råg 11 ver 32 sk., forn 9 ror, smör rdr 16 sk, talg 10 rdr, bränwin 1 dr 12 st., braf. kaffe 36 sk., foder 1 dr, såpa 18 reor o s. w. Har regeringen wårdat jordbruket, fjör arten och andra näringsgrenar, eller ståndsatt förswarswerket? Sweriges emman äro öfwermåttan beskattade och följd deraf skulrtsatta, så att innehafs arne knappast funna betala räntan på nnat sätt, än att Ytterligare låna; fjör irten och andra näringsgrenar wilja fo as framåt: och fBy;ysmOYmorFfot 3 1,000,000,