Article Image
sd RR VV) PPV AA V VU fond till frölen Ryes förfogande, från hwilten ogifta qwinliga emigranter ers hålla hjelp till sin utstyrsel för resan. Underley är det tredje emigrantsartyg hon afsändt under det senast gångna halfwa året, och nu på nyåret utrustar hon en ytterligare sändning till Melbourne af 100 ogifta qwinnor och 10 familjer. — Kejsarinnan Charlottes af Mexiko helsotillstand har, enligt flera fammans stämmante uppaifter, werkligen börjat ferbättras. Hennes sorgliga fantasier infinna sig numera minrre ofta än förut, och kejsarinnan bar gratulerat förre fej: sar Ferdinand af Österrite och hang gemål i anledning af nyåret. — Ett sällskap Jndianer, män, qwins nor och barn, tommer att met fina mi wama samt krias och fredswerktyn afgå från Newyork till utställningen i Paris, ber nog denna ameritkanska sändnina skall göra ett oerhördt uppseende, säger Neris fes Allehanda. — Uppbrunnen teater. Teatern i Namur har nyligen totalt uppbrunnit just fort efter tet man bare slutat en tepresentation af Faust. Elten utbröt från parterrlogen, der han uppkom ae nom något fel på kaloriferen. Teatern war brandförsäkrad för 350,000 francs. Märtwärrigt nog, war retta tredje gåns gen på blott fer år, fom Namure teater brann; första gången den 17 Mars 1860, andra gången den 25 September 1862 och nu set nast ten 14 Januari 1867. — J Cugelska parlamentet har man haft projekt att beställa monitorer i CSwerige. Engelska finansministern lärer redan fölt erhålla nödwändiga upplyg. ningar rörande ett Tålflävt fartygs byg gande i Motala. Dottor L L. Smith, representant för norra Melbourne, anförre i underhuset att ett fårvant kunte erhållas, fullt armerart, från wårt wäl tända fattori i Motala, för 88,000 pund (en och en half million fwenskt) och fom detta betwiflades, enär ett af kapten Coles kostar tubbelt få mycket, uppdro 8 åt finansministern att inhemta nöriga upplysninaar. — Kappfegling. Segraren wid fappseglingen mellan Amerika och England, br Bennett (en fon till utgifwaren af Newyork Heralr) har blifwit of her: tigen of Erinburg (prins Alfrer) utmanad till en kappsegling i nästkommande Augusti månad omkring ön Wight och bar naturligtwis antagit waret. Pris fet är 100 p ft. Prins Alfrer kommer att begagna fin egen jakt. — Mormonerna i Utah. Norska Morgenblatet innehåller följande underrättelser från mormonstaten, merrelade i bref från en ältre enkefru från Norge, hwilket för några år sedan narrates att resa till Stora Saltfjön, men beswiken i fina förhoppningar derifrån rymt till Chikago, ver hon lärer hålla på att ute gifwa en bok om fin wistelse bland mor. monerna: Med djup smärta finner jag af tidningarne, att 7,000 mormonemigranter draga westerut; hwilket armod och be trycr och hwilken nöd skola ide dessa förletda stackars menniskor komma attutstå. Jag fan of erfarenhet intyaa, att tilljtåutet hos mermonerna är höast föras ligt och att te, fom resa rit, störta fig i bet djupaste elände, i det härraste flafweri ide blott för kroppen utan äfwen för själen; det är ide ensamt gminnors na, som ide wåga tala, utan äfwen män: nens tungor äro på det strängaste bunrdna. Det är nemligen strängeligen förs bjudet en hwar, att yttra ret minsta, sem kan wara ofördelaktigt om Briaham Yeung eller om mormonismen; lönnmord följer hwar och en i hälarna. En amerikansk officer, fom liager i garnison i grannskapet af bde heligas land och som har lärt känna hela eländet, har numera börjat skrifwa om mormonismen och ref; ohygaligheter; han berättar äfven om lönnmord, fom nyligen begåtts if Brigham Youngas methjelpare. Af tenna anledning har Brigham Young trifwit till honom och befallt honom ystnar, hotande honom i motsatt fall ned dören. Mannen har swarat, att han vor fig blott uppfylla en pligt mot sina nertmenniskor och derför trotsar ban hot. Wi få wäl snart fe huru det går med jonem, jag mill ide gifwa en styfwer för jans lif. Huru re många utwandrarnafola funna lefwa, är mig en gåta; ftar en är öfwerbefelkar, särreles i anfeens: e till wattenbristen. Jaa har der fett lera af mina stackars förledra Iantenän i den djupaste förtwiflan. En af em, som hade wågat skrifwa till Norge ch beklaga fin nöd, mäste tderföre of: OO SA ON AH IM MM -—— C fa ist he i I we an fa id fr. ste rir röl chi ska nu lär slä INTE

5 februari 1867, sida 3

Thumbnail