Norrländska Korrespondenten – 1 februari 1867, sida 3

någon tits förlopp och sedan fartyget betydligt aflägsnat fig, beswarades flutligen de rädrades stundligen förnyare tillrop till de efterblifna. Dessa hade då, fedan fartyget, utan styrman, gått rundt om och lågorna sålunra drifwit öfwer på motsatt fiva, lyckats afhugaa taljorna och repen, derwid storbåten war fästad och terefter praltisera fia ned i densamma. Seran de rädrvare mer fyrwester och ftorftöfler —ve enda tillhands warande öskärl — lyckats länsa ftors båten, hwilken wid nefirandet i sjön blifwit halffull af watten, förenade sig fällstapet, och efter att hafwa jemnare fördelat fig i de båta båtarne, rortde te tillsmmans i riktning mot Westergarns fyr, vit ve omtring kl. 4 på förraggmorgon anlände. På eftermidragen samma dag gingo 15 man i trenne båtar ut från Guniswärds fistläge, hwarutanför skrofwet befann fin, och) lyckades att inbogsera det till Blåhäll. Allt brännbart ombord war tå af lågorua förtärdt, men maskinen lär ej tagit någon ohjelplig stara, likasom man i skrofwet endast kunde upptäcka en mindre läcka förut straxt ofwan wattengången. Orsaken till eldens uppkemst är ej äns nu med bestämdhet utrerdd, men man antar såsom temligen troligt, att fjelfantändning af kolförrådet wållat olyckan. Naturligtwis förlorare såwäl befäl fom besättning alla fina ombord befintliga tillhörigheter. — Hufwudwinsten wid tet vanffa taflotteriets sernaste dragning, urgörande 100,000 rer, har wunnits af twenne swenskar, hwilka hos hirr Carl Möller et komp. i Köpenhamn köpt amben 34,535, telad i twå halftelar. Malmö Handels od) Sjöfartetidning försäkrar att denna notis ar fann; wi kunna tillägga, deräts tar Hudiiswallsposten, att efter hwad bär i staden allmänt berättats, är den ene af de lycklige lottegarne en landtbandlare i en af socknarne omkring Hur ditswall.