blifwit ingång: Sliftors ut fynmblifwit ersoner. banten nacmöte tugante, us läns t snjom 1 beflu: te walt ted after estaende tt infly: i syrie alimänt men att blifwa och in: ännante öfwergä en Dee finnas köp eller slulter fasta, d ganom jer fin flertalet na tryce älnligaa dtmäns un, fom lant: sält än ckså icke a gui emellan mellan e mynt tet af He uppe arjemte a borde e delen ugare i ne men terom len bade siog br tidrans Ders fomite ett pro: t af en att utse fungera hållas. ida ine n fun: intogos, agande. : jen fon wädta umande agande. det fria bigotta Lan (cf ite af ch jul); , Marie Å, midz Skulle än belgller åt: nde Ane iga till rut, tro wi, har gjurt med kyndelsmesso och mi facli-högtiderna, septuagesima och ferages sima m. fl — att ej tala om de munga tatolska helgdagar, fom esterhand allöcles borttagits. Neligiösa betänkligheter borde ide siä i wägen för en såadan sörändring. DWideln talar ju blott om den jjundoe dagen susom sabbat. Kånd sal uv och, att ieir ja, midt i arbetsewutforna iniaftae eter på hwarendra följande hergecgar ingar lunda i allmanhet omv 3 till religios uppbuggelje ech sj:usovlin , utan myd osta tili slö owerljan eller juvligt. vd bel. J alla hahtetcr gå Les ja Lagar före lerade för arbetet, oc mangen, som kräj sor dugen och imcd be. mlner dvaher gör på dessa helgeugar eu jör hans omgisning lansle vvs Gar man fun vet 3 1 3 mar sig sram, lusft, fom fsdar en dags sonlt. lilla till det större och betanicr, hwad winnas san genom 2 eller 6 par fiitiga hunders sy-seljattande 7 eller 8 Lagar om utr liicra, an 1 ja ar latt utt inse, att wart jatl iga lano deraf arligen tunde stotta mul 3 matttenar vi.sdaler, eller mera, än Jswenjlan urligen I d.nna tio hinner jura upp, CjurH annen dagorne ech vaUWASL nu utv Dvs vis garen till god hjelp. Yuru man ser Jaen — ur didlisi, jede lig eller siatscronomijt synpuntt — tartee Inappast hallvara grunder tunna up tartas sor olörtallan.e al vell hel3.easelyr, Ylvar? out har ar stuga. — Cihprel ben sör i altiebalagtbar ven 5 3 o. Futal tontenctsuttuing, od) uro sateeco un sorjamde runtejatjer gallanec: å procent jur Wer lar med högst 3 manado:s försaliotid, och ö at sor 2 Lil) t. fEr imnco h pu Ö manaders JoeJuftotto. Jollunde ewishingeu. Egaren af Barsebact t Stane, ywaranter äjwen lytetr KArupd ford I Faringtefta seden, greswe Bathier Hamitton, hur genom ju. t:r S. W. Moberg, ejter af hespre tilauten Å. P. Peteroson gjord fran sbauning, till bereranre af en tängre tit s underwisdning ät ven fattigare bejellnin: gens barn mom ren afutydnare delen af nämnta soden, öfwerlemnat hus och mer uu ett tunnland åter och plauterinjes jord, samt terjemte donerat årlig eltbrant af wet, torp och risbränsle tU lärarene och skolhusets behef, hwarförntan invu en få fattig och wit sträckt tratt seltunderwisningen med swårighet tunnat mi: cure befrämjas. Da grejwen i sitt vo: naticnsbref uttalat ten förhoppning, att btijwande arfwingur till fitertommisset stola gertänna och bibehöålla en för vet sattiga joltet wittagen åtgärd, som äfwen för församtingen medfört ide obetycliga urpesseimgar, för hufsets inretning 200 matsetialiete ansiaffante, börtenna wackra oc) hedrande tonaton anses betryg tgad. — Landtbörukslärowerken. Under år 1565 haftba wid lanctbyntsinjtttuteu å Ultuna och Alnarp unterwisats 124 celee ber och lärjungar, samt wid ritots 25 lanttbrulestelor 318 lärlingar. Wid miejeristotorna å Ultuna och Beraqwara harwa 12 qwinlinaa elever njutit upTer: wiening, samt bod enstilta mejeriegare vuo 14. Hela avtalet af vem, fom mid bemälta laroanstalter fiftl. är åtnjntit unterwisnina, uppgår till 498 personer. Af tcesa hafwa 403 åtnjutit fri unvers wisning unter det att 95 Jör sin lär roturs erlagt betalning. Jnom Slaraborgs Lin har på 11 för: rätiningsstäen och 115 förrättninas dagar af landtbruts-ingeniörerna blifwit uppalord plan till omläganing och uns dertitning af 9,311 qvatrat-ref. 20 it. slandinarisa lreritäkerjort; d:o till odling of 520 qv. ref. 80 ft högländ marf; vo till orling of 8,713 ameref. 6 ft. tärr och mosjar, hwarförutom ängswattyrng anordnaces på 25 qw.-ref., hwittet sammantant ute går 19,013 qw.-ref. 60 si. finger. — Md läncts lanctbyutesåola på Ciuö3e torp erhöllo år 1563 tolf frilivanar och en betalande unteroleuLnn, aj hwilta 6 efter aftngt examen agingo och nya i deras stäuc ante, De uteraminorute erhöllo alla rättareljen er urom en, Jom enligt e en önsia materu undertill hemmel. AJ Cr Handelstidning ha va elt nr hitten. ut i bög tuvbelgqwarts fermat. Utom annonjer, banutvels: och bors-undterrätteljer, famisjements-tista m. m. tyl., inncharar ton arstulli a artitlar, om dåttefwintlerter, hujfwadjelli: pen uffecnte Berawito7bolagel; 1857 ärvs Ttus cch te ersater jom jöranlette den: samma; bitrag tU te jerelutgijwande bantaruas hforia. — Prenumerations afniuien, är 2 rtr pr qwartal. (OM hnenli. — åcwårolomisen. Det är ifecielt Veury cbarsmoteoli, met en förbätt vina up Winchesfter, huarmert förjvt nu stera begynna. — Stomucn antages icke binna ujsfintu fina uutersötningar och J.Jjäet Jsöorr än om en månad. — (ycjie orbetaresförening börj filt san inanttuve JoEUUH ttata i ett mer prartisit jade wid vn ein 6 alt ine Utom siadium. utt utt antedning sårose till bildar en sungtör, Jor urt genom junhell ande soruvotance inucrla pa JoFUU PS till viste Far alt berenn tili 50:3 ue i vill st sian fragan om Joteningens 2 a er till mötte aruna om f.tt ungen soreningen I, jelllie trsqa Dj uCte Da fet 0 att mot KEM :i:oio tillhancajalia sörchirgA åden WID vt 91 VuvsobL. hat, I Suli H l Huan lerehr srid.e:.ssen i lar fil vv fena bilitga peljet, man såutlle gora uppäbo af warnpartier för genes pel rärm3. För gierna UlUde vv ful vb.) u-:s.-I. S:utugen utjugs en told. Jor utt o. na och ufgljia vc tentance i frågan, fö stalie sotctomma pu Jautiltant. 4e I sondags. — Cilolradet i Wialnö beslöt wir sitt dnaste Jummaatrare, att steläraren 1, Jch1 1 30 är enetistt tjenstajert sUCHG wejlt:a fol stolu, flute då tog allen ephålla sin lön oaftor: 790 rtr, i pensten. TolausKrponosogden i Westeräs fög terr Q C. Detllurun har, berättar P. Z., DU inmanad i håtle på grund af cm åfamtad uppbörtobalans till bes lopp as cumringa 21,000 rtr. Förloppet derwid läter warlt, utt bantoceistenten aumatt Diuman jajom ren ter ide re dbetwijat uppenrna lagfölnivgsmedel. Wid häraf föranterd unterjötning upptagas des ofwannämnta betyrliga balans, för bwärs betädanre Jasänna anftränvanins gar lära klfkn gjerta af tulrita måne ner, enär Des ensselta stulter steta uppe ga tu drtå 100,000 rar. lI0 han tar, Lugjartyget Pusjitancer, bade, rå det ganom brand för! ördes, ombord, utom eu sior vel af sina dyrbara tndens tarier, en betyclig mängd uppbergade fieFppelnveutater, metförra från ätjlile ligu Oottändska hamnar. Eträng 11. J Lund hare man i förra weckan haft 22 grater talt — något four ej inträffat terstätes på f 12 är. — En Etotholmstidning innehåller en uppyats om titåca s oomaliteter fom änns momentar förtjenar offcenrde. Oct gäller först om sättet för lungörandet of tilsdagens öppnande på rikssalen, i hwilket fall wi upprepa den förut flera gånger uttalade önskan, att medeltitsspeltallet med härelder, put sbame och löpare etc. må upphöra. Dernäst fåstes uppmärisambeten spå den 3 . n aflt vå fonunnen hittil.s ritejalen, bar ban wari: utom af rit enrikapel om atefu, — af sin och stna företräcareo stader, litsem were tenungan till ec) med wid tet tillfällat, jöreträtecwis milittär, och af sitt tanslis hola perjonal, lUHuJom wore han ickeslsstatsman utan firmware, hwaremot statens högre och högsta embetomän, terest de ej tillila ma Vit rtiscagsmän, ite blifwit öjudna att öfwerwara ritotagens öppnande. Wi förmeta, ant utsmarstallen, som wäl stall urpsöra ett nytt cerömoniel för itotagens öppnande, härwit icke glömmer, alt tet finnes chejer för oc) rårer ut hufwutstacens embetewerf, hwilla te ärd riltetagemän. Åerlöse tpositlonen i Paris 1867. Under rubriten Öaujperier sran Paris metdalar Aftenbladet en intresjant upp: emanwen af, lato om ven blyjwande mwerltdcrpojuios nen, hwarur wi tillata oss meriela cf: terjoljande: om ywenska restaurationen gränsar tt ven ryska. Wid närmare pajecende sunno rtyesarne fin lokal för rliten och anjerte uf misstag ett fatalt ingrepp på wensla emrätet. Swensturne ater ginne iu pa Danmats rum, som un arv få li tet, att tanstarne beslultt öÖjwergijwa tanlen på all reftuurasion och i stallet inrältu en liten tobatshandet. För att Dorten med heder fiulle tunna besta wid sitan af fin måttiga aranne, Prepo: nerate Jswenskarne att de bärta lotalerna borce slas tillsammans, men man wet änan ide huru sålen lemmer att aslöpa. Det är ju pitant nog? Cito hyde norelisk historia i restanrationsrejorm. Nysspland fom widgar ut sitt emrade, Siocetige jon försöter hälla fia slarelöst, Danmark, fom får fitta emellan, och till sift obe silandinavisku iteerna. — Jernwigsolytla. Den 23 Decems ber arstagen af Santsjöolyckan, joms Iinanstötte på Lycnerbanan i Franktrike ett nord och ett posttån, hwarwid 13 personer törares och 30 sårates. — Jlfjälfrusen. Euligi till tnans bshde ingången rapport, bar torparen Hallwar Odson i Högsjö, Jndals soden, den I uti innewarande manad sunnits liggande död bredwid wägen mellan Stromas by i Sättna oden och Afe by i Judats socken. Göteborgs arbetarefärening har nu antagit uppajorctt förslag till stargar för en för rutnings förening. Man boppas, alt densamma redan med nästa fjertetels ars ingång skall funna börja sin werlsandt, En förgiftningshistoria är i omlopo. i beråttar nemligen sedan lång tid tillData, att ett wäxtgift blifwit bibringadt kejsarsmnan Charlotte of Mexilo, bwiltet bar fill följd perivouljtt wanslune och jlute ligen döden. Äjwer fejsar Maxrimitian såges hufwa fått med af detta gift. — Eamuy ältets olydobarn. ovan Bil bolandet strijwes till D. Å.: Eu huftru, hwars man oruntnat i analen straxt wid Mem, befinner sig i torftiga vomfländigbeter med 3 minoezäriga barn. Jke desto h. inore wräiltes hon srån tor pet i höstas, cgaren, en brutspatron, först tagit A avin delen a cradet jÄ ul :de id! Cutlan inttyrde sig då hos en torparef ritj oc) har genom sranad och annat arb. te sörtjent ett: on milia bröd at fig och de saderlösa sma, af h de twå äldjta, en orsc, är 8. o 6 år Nöden och wintern intiabde samt digt i sojan då cke wiss san utwäg än alt iida ut barnen a och en sii bevja om litet bröd. De hade haft ge tur utom hos den förre ue bonden, som raen misade dem på di rru. Å 5 tan börja: 10 i oo grata b Hon bar save loen på dilestanter sig med att ande frusna och fötte 200 ) vä de båda barnen nn syaselsättande syfterns för pa Flickan war då redan d led d. 17 Dec. ander 2 ör sätt att föreställa fia u:odrens förtwifla: — Eweusiaa hissionen ibtand Tami lernua i Ostindien bar under siftlwetärl dit swåra pröf: lingar, enär en af missit nrerna S. Ryden, afsidit, om aunan, C 2 Ö—uchterlony, mäft för sjuldom milt hcmna. Evang. Lutherska nisssionen ibla: detta soll går lilwäl framåt, fd att, seda inom ett ar 631 hedningar hlsr t döpt antalet nyomwande uppgick 4 1855 ti omiring Hann,, och trobves smtes blifw biadt till 10, Åric 3 — My La Monteur lased: ällig t rytand borbes ba ju! aftan ande Tournoi örnar, font on Det om frun t och wore b ligen antändt frön 5 stalnda till mionattsl:ättid för parisarr ester julmesdsan. Den ena björnen förde i sm bur till slagtare d. Man sö förte i början sirypa sen och tillagad sor detta ändamal en rännsnara, och fö att sa honom otträda ut t hufwad: t genoi en oppning sastade man framför honor ett i ändan pa ett reo bundet lött ttstyc A te. Me djurct, som mäf srdelser knitär la, rystti in dsamt att deta as. Da ble mig och brå: as sa, att buren soll omin s Nu wisste ma icke ökar ru? att så liswet att 1 )0Hm med bajonettftyn ng: inc nar han lyöckats Oc niältiga sig en ajonet wied och böjde han den fom om den we vit en bit staltrnd. Ur buren uvppsteg e riltig ånga af det rasande djurets tran: pivatton, De ursinniga wralningarna nn repades af björnens fångna medbrode fom ånan stod qwar hos wildtmänglarer Allt betta owäsen wäckte naturligtwis stö sta uppmär isamhet rundtomki ing i grann slade t och en sadan folkmassa sammar sirommade, att rörelsen under halsanna timma war stängd. Först efter få lån tibs förlopp sörumdode man döda binre bars bloo flödade öfver A går? Den andra björnen sördes direlte till slag hrhnset och sörorsakade ide något widar äfwentyr. — Wärluoår dig kur mot kolera. D: Claire D.viue inberättade nyligen til franska wetenskapsakademien ett märl wärbigt, med Jramgång krönt experimen som anställdes med en kolerapatient S:t Autoineshofpitalet i Paris. Pati enten mar redan öfmergifinen af läfar ne oc) att döma af alla tecken war dö den nära, då en merieinfa faknlteta tillhörande läfare, b:r Loracis utbad fi tillatelse utt anställa ett försök med re sjute. Han insprutare nemligen 93 or watten om 40 graters temperatur i dc lintes årror. Före experimentet had troppen så wäl på bålen, fom i arm och munhålan en temperatur af 26 ara der, som genast efter insprutningen ste till 30. Tio minnter fernare reste fi ven sjuke upp ech begärde att vrida följanze nagen war han frisk D:r Clair åberopar fig på hrr Pelouse, Pasten