2 u. ll HN NE fet Yr llt er en YCz Are 2 10 ( Ö-11 Å OMS Dt UTG SUV Uta of, att demaren tallace henne hustru. Såjom littydigt med f utfrar Handelstidningen 2 Ohuftvn wisserligen en modet ärofull titel, likasom oc ordet jungsru, men tiden gar ej bats länges. Det more lirafå hederwärdt oh betydligt wackrare, om mi stället för det tråliga ordet posfesftonat kunde återgå till det gamla wördnadebjudande bonde och om wi sunde kalla den unge jonen, iurforn (jungherr), för bonrddräng (dräng betyder ung men); men attt detta låter fig ide längre göra. Alla dy lila förslager tjena endast till att bort trassla och förfwära frågan. Rej, tiden äv just nu inne att börja anwända ordet fröken. Glömmen ej det I, de ogifta da: mernas turtiförer och beundrare! — Wi sen Eder ridderliga mot qwinnan och for sterlandcet. Klostret Arladis stormning. IWterftällandet af freden och lugnet på ön fortaår ipa ett tillfredsställande fatt; talrita familjer infinna fig dagligen för att nedlägga fina manen inför myndighe terna och uterwända till fina hem. Eulz tanens utomordentliga tommissarie fort far a sin sida att förfölja oc skingra de band af utländska ofmentyrare, som änna ockupera tratterna omtring Psiloriti i westligaste delen af Creta, fom blifwit bes ras fifta tillflyttsort. Det enda band, fom ännu tunde halla sig uppe i öns mellersta del, bar lidit ett nederlag, hvars efter det swarligen lärer funna hemta fia. Den tejsertiga tommissarien hade bc giswit fig från Episcopi till Rethimo, och efter att haswa dröjt der i twå dagar, sande han en afdelning under Sulciman Åeys befäl för att tringränna klostret Ärcadi. Nagou tid efteråt fingo genera: lerna Ali Pascha och Ismail Pascha des fallning att förstärla honom. Fötjande dag, den 25 Nov., begaf fig Muftapha Pascha personligen dit och lommenderade anfall. Detta gamla slsoster, tändt för fina wiosträckta bejittuingar, för fin fordetat tiga belägenhet för ait funna uthärda ett ansall och för fustheten af fur byggnad, hade nu nagon tio warit hufwudpundten för upproret få denna del af ön. Hörs titande fig på desss murars tjockick och den villiga tillgången på der hopsamlad ammunition, hade rebellerna gjort detta tsloster till den förutmfta centeru för sina operationer. Flera dagar före infpårr ningen uppmanade dem fonmmisforicn att stracka wapen och giswa fig; men hans böner och hotelser tedde ide till något res juttat, och han måfte befluta fig till att anbefalla stormning. Pa klostrets framsida reste fig ett torn, från hwars höja litsom från fönstren och i tloftermurarne andragta skottgluggar ett betydligt antal upprorsmän nedsände ett hagel af lultor öfwer de turfiffa truppera. Jcke dejto mindre framrycte foldas terna ända till foten af de förffansnins gar, som wro uppförda framför ingåns gen till Ulvsftret. Tornet ramlade i detta ogonblick so. de turlisia batteriernas eld oc) lanon. öppnade en bresch, Ywariges nom trup ie började tränga. Plöfes ligen erpiocvvade nagra af rebellerna ans lagda minor under soldaternas fötter; de twetade ett ögonbick; men Mustapha Ba scha och hans befälhafware förde dem Iris stigt framat och de gjorde sig snart till flostrets herrar. Striden hade räckt nästan hela dagen. 5 till 600 upprorsman föllo på ftridsplatjen och bland dem medlemmarne af den insurrettionella församlingen för dens na del of ön samt tloftrets prior. De ottomanista trupperna hade 58 döda, derz ibland 30 Turtar, 8 egyptier, 14 volontärer och 6 albaneser, samt omfring 150 sårade. En of minorna hade till en del lif: wit upptäckt och förstörd, en annan Hade exploderat inuti tlostret. Man fann i llostrets tällare 90 qwinnor och barn, hwilta sultanens tommissarie lät föra till Rethimo, der de anförtroddes at den gretiska biskopen. 48 perfoner blefmo till fangatagna. Mustapha Pascha tillbragte natten i Arcadi och begaf sig sedan till byn Mefi. Djurens wintersömn. TILL 11 11! Å10 äro skuddade not kölden, att underlifwets innanmäten och fjeljwa luftrören fame mantryckas, hwarigenom blodets omlopp afdrytes. mliga of dessa djur fame manhova i förhand förråder, af hwilka de sannolilt lefwa, tilldess sömnen öfmerman: nar dem. Djur af detta flag funna insomna äf men under sommaren, om man wet att uppehalla dem i en fall temperatur; Deremot blifwa de muntra, om man mot wintern förer dem i uppwärmda rum och förfer dem med föda. Litwäl insomna de här straxt. om wärmen någon tid upYhöc rer. Jotand fåglarne ära äfwen fvalorz na enligt fölra rön, undertaftade en dy: Lit wintersomn. Piutr-fwatan finner man i Slottland icke allenast i sprickorna af gamla murar, utan man har äfwen uppe dragit dem utur wattnets gyttja, få att har härledt en allmän slutsats Ule vilt gp RR So man deraf har om deras minterliggande på sjöbottnen, hwillen är licmäl alldeles orittig, emedan de, fom andra siyttsäglar, nppsöla om wintern mwarmare ilimater. De i ifiödutte jan funna swalor hafwa högst sannolitt af tillsälliga orsaler blifwit hindrade, gömt sig i rör och wass, och sörfallit i detta tillstand. På samma fött fann man äf wen en gång en ung göt förftelnad i watt: net, utan att hos dessa fåglar minterpömnen är deras naturlag. Bland grodor och andra trälande amfibier är winter: somnen gansla wanlia. Så snart den uttre temperaturen sjunker under 50 gra: der Fahrenheits, förminskar fig straxt ans talet af hjcrtslagen från 80 anda till 12 i minnten. Om man i i detta tillftånd gifwer dem med wåld föda, få finner man en lang tid efterat den alldeles osmält. Niwen blifwa grodor, ormar och ödlor, hwilta man uppehåller i en lonstgjord iöld, ofta hela äret igenom i ett sadant tillständ. eraf fommer det, att man stundom funnit stenar inneslutna gro: dor, fom wisserligen legat deri i många seller. Äfwen de öfriga ringa djuren, fås fom fnäckor och inselter, hafwa, som man met, fur wintersömn. Den mwantiga björnen har äfwen sin wintersömn. J Hoz vember månad, då hän är owanligt fet, begifwer han fig i sitt do, fwillet han öfwerdragit med mocfa, också waknar han fällan under hela wintern. Men om tetta sker, Ovufar han ssicka tassarne, hwilta äro utan hår oc fulla med små körtlar, hwarföre man har trott, att han endaft af dem hemtade fin näring. Ri wen grässwinet fofwer största delen af wintern: det gömmer fitt tvyne i on ifterz hyllsa wid baldelen af kroppen. he Hvad skalle hon i Stockholm? IIon var så ren som dlalens liljs, Hon var så oskuldsfull, så god, När på vår stugas grofva tilja I hemräfd ylledrägt hon stod. Hvad visste hon om flärdens glitter, Om syndens röda bokstafsskrift, Och om den mask, som full af gift Nu vid dess sjuka hjerta sitter? IIrad ni är lycklig, mor, att ega En Dotter: såsom denna här! Så hördes hvarje främling säga. iIlur täck, hur hjertans söt hon dår Ja, på min flickas hvita änne Stod hjertats oskuld, glädjens vår Och ofta smög en glädjens tår Till ögat när jag såg på henne. Då trängde till vår stilla hydda Ett hemskt, ett olycksaligt ljud. O. himmel, hvarje ungdom skydda! Det var den snöda syndens bud. Till Stockholm! skrek så mången stämma Och från den stunden var ej fred, Ty flickan utaf längtan led Och modershjertat kom i klämma. Skall jag min ungdom här begrafva? Säg, far och mor — är det väl rätt? Skall jag på landet gå och slafva, Då jag kan få det — ack, så lätt! AF och Ligarrer utaf flera utländska samt de flesta svenska hahrikater, till fas brikspris. Vid partihandel lemnas hetydlig rabatt. Sundsvall i Januari 1867. ES OO Och året gick, men stackars Anna Blef mera sorgsen i sin håg. Så många jungfrur, fina, granna. I kyrkor och på dans hon såg. Vi talade .... vi föreställde .... Men värre blef det hvarje dag. Får jag ej resa rymmer jag. Så mycket våra böner gällde. Hon reste. — Ja, hvåd var att göra? Skall envishet ej framgång ha? I början visst vi fingo höra Att allt var treflit, godt och bra. Men — småningom sig bladet vände! ... Vår Anna alltför vacker var Och svag dlertill. — At skogs det bar ... Ja, ja — det blef ett stort elände. Nu ha vi ingen tröst på jorden. Förbissnad är vår fagra ros; I hemmets bygd en skamfläck vorden, Och losddans trefnal är sin kos. IIoS Himlens Gud, som sig förbarmar, Sin synd hon afber, alla dar. Ett barn, som ingen fader har, Hon trycker stum i sina armar. Du, fader, som en dotter eger! Du, moder, som din afbild ser! O, släppen henne ej, jag säger... Behållen henne qvar hos er. Låt ej föräldrasvaghet draga Er till för mycken eftergift, Att, då J nalkens eder grift, Ej ångern må er frid förjaga. (II. 1.) Gammal Bekant. Sjöfartsunderrättelser. 1800. Nov 30. Robert Dablberg, anl. till Coustantinopela från Alexandria. 5, Umeå, Öström, aul. till Rio de Janeiro från Stockholm, 14, Nicolina, Delmar, passerat Gibraltar under resa srån Oran till Cardiff. . Ide, Gellerstedt på hojden af Torbay under tesa från wisfstavarf till Bordeaux. Ulernosand, Fällström, anl. till Mardeille från Hernö sand. Lord Palmerston, Norlund, anl. till Newcastle från DUOkrichen. , Valkyrian, Gidlöf alg. från Cardiff till Aleyandria. Mina, Hedberg, anl. till Cardiff från Gleucestar. —Carl v. Döbeln, Stenman, afg. från Cardiff till Havana. Helios, Landegren, anl. till Fa mouth fån Newyork. Fride, Lund, afg. från Bordeaux till Montevideo Dec. 20. 29. 1867. Jan. 6, Hudiksvall, Fougt, anl. till Fablmouth från Odessa. 8. Alfred, Pettersson, anl. från Göteborg. till. Cardiff Till salu finnes: Wed, furu och gran samt brädstump, torr wara, hes Joh. Fr. Nordwall. Eurkal, utmärkt god, till salu a 50 öre fan: uan hos L. P. Löngren. Akta Sransk Cognac a 4 rdr 50 öre kannan, till salu. — L. P. Löngren. Mmäglkor af god björt jemte 3:ne klot af Poctenz OO. V. Berggren. Ett stort och väl sorteradt lager af Färdiggjorda MHANSKLADER, såsom: Vadderade Ytterrockar från 24 rdr till högre priser, Bonjourer ÅK KoOTdCLrojsrockar till olika priser, Byxor af korderoj, kläde, svart satin, mollskinn ete. ete, från 8 rdr till högre priser, Västar af olika sorter, från 3 rdr hotill högre priser, Morgonrockar hos HEI. C. EL. Barthel. N vapyskor i kommission! ÅA. Mans och utmärkt wackra Fruntims mers Vappffor till billiat pris bog poftil: jon O. Häggblad, i huset intill Telegrafen. Wadd i parti och minut till billigt pris hos A. G. Dahlman. Ullgarn twinnat passande till Strumps garn, Linnegaruer, Skogarn, Stoppbomull, fört IPA , Skjortor, finare och gröfre, hos A. GG. Dahlman. Benmjöl wid Sidsjö Tegelbruk. Suntswall i Avril 1866. Frithiof Modin. Uti ÅE a Boltryckeri-Boden (midt emot theaterhuset) försäljes: Amotationsböcker, Postpapper, Slrifpapper, Pennor, Pennslaft, Brefconverter, Hyreskontrakter, Lärlings d:o, Historicr, rikt urwal, Wisor d:o. Karduspapper, olika Mr, boktryckeriboden. Taktegel dHLCHCLl, godt och wälbrändt, af Sidsjö tillmwerfs ning, finnes nu och framgent att tillgå wid Tegelbruket. i Frithiof Modin. Åstundas köpa. En gjuten kamin. Säljaren anmäler sig i boktryckeriboden. Krcatursben uppköpes till högsta priser af i Frithiof Modin. Friska Agg uppköpas å Winfabriken i Sundswall.