twaderwerting taltlages, idec oblolt töleta och andra farsoter hejdas, utan helfotillständet i det hela förbättras och mortaliz tetsetabellevrna utwisa en allmän tillökning i menniskolifwets längd. Tillförlitligt fött att bestämma en jord egendoms werkliga wärde. Sist utkomna häftet af landvtbrufsakademiens titskrift innehåller om äåms net en ur Tioffrift för Finlands lanttbrut hemtad uppsats af E. I. Bonse dorff. Författaren, fom hyllar den upp: lystare åsinten om att ett lönande jord bruk skall stödja fia på ladugårdsskötseln och ej såsom förhållandet hes de flesta uteslutante på försäljning af säd, uppe ställer följande uppsats: Betyolia försäljning af säd, och ens dast derpå beroende inkomst af en egaendom, har medfört en i samma förhål: lante betydlig nedsättning af enendomens wärde, emedan, jemte fåren, jordens must blifwit försåld. Bewisningen häraf åskådliggör han genom ett samtal emellan två jordbru: kare: A. och B. MA. hade nemligen köpt en jortlägens het, af skattenatur om ett halft mantal, för ett pris af 1,900 rubel; genast der: på besått åkern med timotej och upptas git åker i en nära till bolitern belägen ffoabewirt hage, hwarest matjordens bjup varierade emellan !,—3 tum. Byganaderna afftyttades från byn till denna hage, fom innehade en areal af 68 tunn: land. Fyra år efter det kopet blifwit afflutadt och hagen odlad, der rån jemte höfrö blifvit sård i den gödslade jors ven, träffade B. grannen A., wid ett tillfälligt besök å ven nubyggda gården, då B. yttrade fig: DÅ ni för fyra år secan köpte detta hemman för 1,900 rus bel, ansäg jag erer hafwa ingått en då: lig handel. Om uti nu ffulle wilja sälja hemmanet skulle jag betala 4,000 rubel. A. För tetta pris kan jag icke följa lägenheten utan förlust; ty den kostar mig i dess nuwaranrte stick omkring 4,500 rubel, och gifwer mig icke ännu reveny, emedan jag icke ännu har några kor härstäres uppställda. Efter 2 år är lä genheten nagot få när i ordning, och tostar mig då omkring 6,000 rubel. Will ni då köpa ven, få fon ni få det, men priset är 20,000 rubel. BB. (skrattar oc) anför:) huru mycket säd tror ni er kunna sälja från denna lägenhet, då ni kan pårätna ränta på ett så stert kapital som 20,000 rubel? A. Jag kommer icke att sålja mycket fär, utan beräknar inkomsten från ladugården: sålunda att, då 20 kor härftär des äro uppställda, beräknar jag bruttos intomsten af hwarje till 50 rubel, för: wandlar detta till ett motswarande far pital a 5 procent, hwiltet gör 20,000 rubel. Den säd fom säljes beräknas ide högre, än att arbetsfollels aflöning och ulskylterna från gården blifwa bes täckta. B. Om man ide säljer fir från fin egendom, så får man ganffa liten ins lomst. A Har ni tänkt efter hwad fören innehåller? B. Jo, mat. A. Det är gansla riktigt, men jag skall framställa frågan på annat sätt. DÅ ni erlar ny jord, derwid wi skola föreställa of, att ren är af hästa slag och ve Yttre förhållandena gynnsamma, hurutan skörd erhäller ni? B. God skörd. A. Om ni nu fyra Är efter hmare andra får och fförvar säd från samma jord, utan att görsla, huru går det flut: ligen? B. Att jag ide får utsädet tillbaka. A. Hwad är orsaken till detta eqynns samma förhållande? B. (med säkerhet:) Jorden hade must i början. A. Hwart har musten tagit wägen? B. (Å tänker fia, men blir icke fir: dig mer swaret.) A. Tänk ester hwad ni tagit från jorden, setan ni begynte erla och få dens samma met säd. B. Sär, ja det är riktiat, nu inser jag hwart musten tagit wägen. Den har fått i sären. A. Då ni nu fålt fören, fom nitar pit från den orlade jorden, hwad säljer ni jemte säden? B. (Betänker fia, och swarar efter någon stund:) jag följer äfwen musten från jorten. Hpilken skall hafwa för: stått detta? 9( Dså ni iemte säten säljer jordens