En god advokat. Inför brottmålsdomstolen i Paris stod nyligen en ung blek qvinna, med en litet barn på armen, anklagad att hos en kund, till hvilken hon burit arbete, ha stulit tre tiofrancsstycken i guld. Saken var så godt som bevisad, ty penningarne hade saknats straxt efter arbeterskans bortgång; och då polisen inställt sig i hennes bostad, hade man funnit henne färdig att gå ut, gömmande de tre guldmynten i sin hand. Jag ernade just bära hem dem till m:me G. hade hon svarat polismännen. Detta föreföll dock dessa herrar så otroligt, att den olyckliga unga varelsen genast häktades. Och der stod nu den arma inför domstolen, utan att vid sin sida ega någon försvarare. Hon hade dock en, på hvilken hon ej trott sig kunna räkna, illa bedömmande hans stumma vältalighet. Hon försökte derföre sjelf förklara hur allt tillgått