DO ven INT som bär som uds Lt8 älltällats mes till efär em Jord iter hnd riom tes pet: låta alen uven mes vel het er i in: rna NU ckiortliga wer bur: der Inde i te bet. rän 3 of ins att ters med tree cken, ner, tad adet förs inds i år här ades dela ans nan, iden en i den eter tu min, 3öra nins rren yllde are, tills sin håls ligt, ni att mad, och packa din ul; med ccuma salt har du intet att skaffa. Det wore bättre att ni, yr lyrkeherte, begaf er på törren; fårane Kristi tjenare önffar man fe på ryggen få fort fom möjligt. ESjälaförjaren aflänsnade fia utan att hofwa full gjort tet embetsäliggante hwarför han blifwit tillkallad. Hr tyrkoherten har marit skolkarl innan han fick sitt nu innehafwanre par storat. Hund risciplar fingo vå weta bwad en tyrannist lärare will betyra. Smörj, eller hwad då warande kollegan, brutate falla för 7minnesbeta, wankare frilostigt wid minsta förseelse. En af lärjungarne blef en gång få grundligt genombasad att han måste intaga sängen, om jaa rätt minnes, för hela tre weckers tiv. Den wärde läraren tände fig aldrig belaten och nöjd med fin vag, om ide unter dess lopp warit i i tillfälle att stuta upp halfwa rvusjinet. Som det will synas gick mannen alldeles met sin kallelse då han egnade sig åt något annat yrke än vet af prosess — Dyra rapphöns. Nusthållaren K. C. Persson, fom företagi: sig under för: bjuden tid skjuta 6 stycken rapphöns, har på angifwelpe af fanjunkaren Granbera, blifwit af Örebro rärhusrätt tömd till 50 vor böter samt att med 11 rer 75 öre bestrita emtostnaderna i målet, ut slagslösen oberälnad. — Att maltrrycker så hos persener, fom anmält fig till handels ittante, af köparne på stället förtäras, synes af följande: PRå antlagelse af stade fiskalen Magni hade Upsala rarhusrätt ren 10 Avril 1865 ansett hustru J., hwilken anmält sig till handels idkande, hafwa lagligen förwunnits i få måtto öfiverskririt fin handelerättiahet, att hon nat: ten till ten 20 Mars 1865 wir förfäljs ning af maltrrycker låtit tesamma af löparne å stället förtärag, samt sörty, med åberopaude af. 18 8 i förordningen angåente utwirgad näringsfrihet den 18 Juni 1864, tömt henne att böta 100 rer imt; hwilket utslag Swea hosrätt pod: känt, enär utrett wore, att personer tillåtits å stället förtära ve köpta malttryce forna, men säljaren J. ide wore till flit rörelse, ven ter wore att såsom wärrds husrörelse anse, berättigad på grund af ven utaf henne gjorda anmälan om id: kande af handel, samt ej ens uppgiftvit blifwit, att hon skulle sådan rättighet fig annorlunda förwärfwat, för wiiken för: seelse J. äfwen tillförene pliktat. Här: öfwer anförte 3. bejwär hos k. majtt, som i utslag den 12 sistl. Sept. förtlas rade: rå klaganden, fom är berättigad till hanrels ivfande, icke genom tet åtar late förfarandet, att låta de fålda war rorna å stället förtäras, fan anses bafwa sin hantelsrätt öfwerskririt, pröfwar k. m:t, med ändring af domstolarnes bes slut, rattwist att klaganden från answar i målet befria. — Wid Witrtsköfle stuteri i Skåne flus tade helt nyligen eu gammal häst, af: welshingsten Saladin, fin bana wid 31 ärs ålter. Fullt tj nstbar nära nog ins till slutet af fin lefnar, rörres han då af slaganfall, och ten äldrige stamfadren för en talrik aftomma blef skjuten. En vanff, som för något snedsprång fått fria husrum i Lunts stadehäkte, be redde sig jultagen tillfälle att rymma, terigenom att ban, fom plågats af en hastigt påkommen törst och begärt en dryck watten. med en störtskur af aska han. HEN Ööppllu, ONES buren. Bidrag till werldshandelns statistik. Den årligen i handeln kommande bom uln stiger till 16—18 millioner centner. För 1865 uppgiswes tiljförseln från re olika länderna fom följer: Nordamerika 65,700,000 sfäålp, Brasilian 15,000,000 stålp, Westindtien 10,000,000 skälp., Oft: intien 547,500,000 skålpnud Egvypten 150,000,000 skälp., Turtiet 35,500.000 skälp, Kina och Japan 120,000,000 skälp., tillsammans 973,700,000 skälp. Rör sockerpretuktionen steg 1859 efter enacls ffa officiella fäller till 27.310,000 euaelffa centner, eller 1.365,000 tunnor. Nör: nämssta birragen värtill lemnade Cuba med 415.000 tunnor, franska kolonierna med 155.000 tunnor, engelska lelonierna samt Mauritius med 300,000 tunnor, Ojtintien med 160,000 ech Java med 110,000 tunnor. Protuktionen of bwits betsocer gick samma år till 427,000 tunnor eller 7,550.000 engelska cetner. Häraf leomma rå Frantrite 2,000, 000, på Tyslland lita mycket, på EÄsterrike 1.400,000, samt Ryssland och Polen 800,000 ech Belgien 350,000 centner. Jortens hela sockerproduktion gick fåle: ved till ungefärligen 31,8610,000. Def: utom fäs i Nordamcrika af en flags foce terlön årligen 4,000,000 centner socker. Sockersörbrukningen har under ve fifta 10 åren stigit med nära 50 procant. Kaffeproduttionen stiger efter fförreng större, eller mindre ritlighet till 5!1, — 8,000,000 och torde i medeltal funna bes rälaas till 612.000,000 centner årligen TTÄTTH ITTIUIT UÖUTLIU 111 med ett wärte af 4,000,000.000 rer. Om skörden är gor, sås i Brasilien 1.000,000 centner, i Java 2,000,000, på Ceylon 800,000, på Sant Domingo 150,000, på Sumasra 300,0000, på Cuba eller Portoriko 300.000, i Venczuela 300,000, i Costa -Rica oc Guatemala 1,125,000, Manilla 45,000, Mecca 75,000, engelska, holläntska och franska WMeftin: dien 106,000 centner. Förbrukningen steg 1862 för Holl ant till 400,000 cents ner, eller för hwar persen till 12 skalp., Belnien 128,362 centuer, eller 9,2 skälp. personen, Förenta Staterna 2,512,550 cntner, cåer 9,13 skälpund personen, Schben3 150,512 centner, eller 6,52 stälp. personen, Tullföreningen 1,300,000. centner, eller 3,94 skalp personen, Frank rike 564,016 centner, eller 1,54 skålp. persenen, Österrike 403,200 centnuer, eller 1,11 skålp. persenen, Storbritannien 318,013 centner, eller 1,59 skålp. perfor nen, Spanien 19,696 centner, eller 0,13 skälp. personen. J Swerge stea införseln samma år, enligt kommers kollegii berättelse till 15,891,498 skälp., etter, för likhetens stull med ofwanstående ur en tysk tidning bemtare siffrer 14,446,736 skålp., hwadan hes oss förbrukningen fan anslås till 3,61 skålp. perjenen, hwilket unvi far, att wi få på samma punkt härmwide lag som tyskarne, jamt att yankren för: tär 3 gånger, hollänraren 4 gånger och schweitzaren dubbelt få mycket fom mi, hwaremot wi oech tyskarne deraf dricka dubbelt så mycket, som fransmannen och engelsmannen. Om Riddmingsd-anftalter för slepnsbeuntne. Den nyligen timade oluckshändelsen med ånakorvetten Oradd. och det sätt hmare JICPPVYTi1, OMM PPV ESTE SAR TES hwad fom törer rafet:apparater, öfivertyr gade att denna lilla redogörelse ffall med säärstildt intreese läsas af härwarande fam hällsamedfemmar, lifasom ämnet i fig sjelf är af den bestaffenhet, att ingen bör wara alföcles obelant dermed. Wid saxdana tilljällen då wanliga bä tar ide funna utgå till i eppadrutncs väddz ning, äro de nu allmänna meklen itte till, antingen få kallade lifräddningsbatar (tifoåtar), hwilla direlte utgå till det strandade fartyget för att berga befättningen, eller fast-apparater, hwarmedelst en smäcker liva tan bringas ombord å det strandade fartyget oh fålunda fommunifation med land, till de fieppsbrutnas: räddning, fon åstadkomn:as. mad lisbåtarne beträffa, få more det ändamälslöst att här ingå uti någon des taljerad beskrijning af dem, synnerligaft fom de äro af många flag, och torde det derföre wara neg att blott anföra de buiwudfattigafte egenskaper de besitta. Dec sa äro: 1:o att de ide funna sjunla och omen störtsjö slulle fylla båten, få uttömmes wattuct hastigt of fig sjelf, till en wiss grad. 2:o att de äro grundgående, men flit wäl ega utomordentlig styshet och bär righet. 3:o att de åro lättrodda, synnerligaft uti bärdt wäder, och ej alltför tunga, att forsla på en ostast oländig kust. i Uti England har man numera antagit ett stags lijbåtar hwilta, i sitt siag och der de funna användas, arv förtraffliga. De lallas fjelfrättande derföre att om de utaf en eller annan händelse kantra, få wända de fig genast på rätt köl igen, och det intagna wattnet nttömmes genajt, medelst i bottnen befintliga sjelfwerkande ventiler. En båt ester denna plan har nyligen bliswit placerad wid fiskläget Smögen, uti Bohus-skärgärden, oc) de dermed wertställda sörsöt giswa full anledning till de bäfta tankar om dess duglighet. För att blifwa sjelfrättande, mäste dylika båtar haswa ganska betydlig balldft och OLifwa sålunda ganska tunga, hwillet gör att de på många ställen icke tunna anwändas. Wi öfwergå un till laftapparaterna. Dessa äro antingen rafetz eller mörfarer apparater. Räddnings-rafeterna äro mans ligen nivspundiga, med hylsa af jern, och kunna utföra on smäcker lina till ett af ftånd af omkring 500 alnar. Raketen tastas eller affyras ifrån en mycket enkel ställning af tern, fom medgifwer lätt både höjdoch sidorigtning, dock fordras att den person fom ffafl werlställa detta, har någon wana derwid, få att han lan nå gorlunda bedömma den rigtning raleten, till följe af windens rigtning och styrla, bör giswas för att den skall gå rätt öfwer det strandade fartyget, få att den medförda linan nedfaller derpå. Mörfaresapvaraten består af en liten mörsare eller haubitz med fin lavett, hwilz ken medgifwer pjecens riltning åt hwad häll man behagar samt projeltilen eller lulan med on widfästad lort letting, bwaruti den lina som stall utföras till det strandade sartyget, fastgöres. Räddningen, medelst dessa apparater, wertställes på följande sätt: Sedan den smäckra linan, medeljt taftapparaten, blifwit utförd öfmer det ftranz dade fartyget, inhalar besättningen, på gifwet tecken ifrån land, densamma och Så medfsöljer ett itiertehlock med inskuren på den högsta punlt af sartrget, fom der till är tjenlig. Stjertblockslöparen på stickes sedan en swårare tross, fom medelst den förra, utaf folk i land halas ombord på sartuget, der den bör fastsättas ett Har fot ofwansör stjertblocket. På denna vå rate tross hänger den s. å. väddningsito len, och då trossen blifwit s:ysbalad iland jamt bäda änrarne af stjertblockslöparen, hwars bugt stannar i land, blifwit vå stuckna rväddningssfiolen, få fon denna ef ter omftändigheterna halas emellan fars iget och land, hwarigenom ett sålert, ehuru naturligtwis ej särdeles beqwämt, medel till de steppsbrutnes räddning erhållits. Ova Den wäsendtliga skillnaden mid an wändandet of rvatet: eller mörjare-apparas ten, består egentligen blott uti det olika sätt hwarpå den smäckra linan utföres till fartyget. Raleten utgår, nästan hela wägen, med lila och måttlig haftighet, ty den eger i fig sjelf en jemnt werkande drifkrast. Ånnorlunda är förhållandet mid mörfare-apparaten, ty derifrån uttastas projeltilen med en mycket stor Oegynneltes hastighet, men fom snart, af den medföra da linans tyngd och motstånd, hastigt förminstas oc upphör. Till följe af den stora beqynnelfe-baftigheten, måfte den lina som widfäftas projeltilen, för att ide springa wid det haftiga utlöpandet, wara betydligt swårare än hwad som behöswes wid raket-apparaten, oc det hinder fom derigenom förorsalas, är få betydligt att, då raleten lan utföra fin tillhörande lina 5 a 600 ulnar, få förntär mörfarepros jeltiijen icke föra fin mera än högst half a distansen, hwadan äswen rofetapvarar ten numera allmänneligen föredrages. Utan att ingå uti någon närmare redogör relse för de bestämmelser fom i afseende på sleppsbrutnes räddning medeljt fajt apparater, blifwit utfärdade af kongl. förwaltningen af fjörärendena, under den 16:de Juli 1858, få tillåta wi oss blott att här anföra de färdeles lämpliga flutordeu i ofwan åberopade föreskrifter, hwilfå luda sålunda: — — 2e börande mid röddnings-tilffällen qwinnor, barn, öfrige passagerare samt hjelplösa personer iland transporteras förr, än fartygets BOefättning. (B. PR) Möte mellan riksdagsman oc walmän. Det möte, hwartill riksdagsmannen för Kullings m. fl. härader, häradshöfdingen Hessle indjudit ortens imvånare för öfwerlägggning i frågor af allmännare wigt, war talrilt besöft af ej allenast walmän utan jemwäl andre medborgare inom male lretsen oc från staden. Sedan hr Hessle utbringat en wällomsthelsning till förs samlingen och uppmanat enhwar att öppet uttala fin äsigt öfwer de ämnen, fom till öfwerlängning funna förekomma, uns der den förllarina likwäl, att de refolutioner, hwartill öfwerläggningarne funna leda, ide böra innebära mägon förbindelse för vifsdags-ombudet att följa desamma i vidsträcktare mån, än de kunna öfmerenss stämma med hans öfwertygelje, få ords node sig mötet under rilsdagsmannens ordsörandessap, hwarester följande frågor framställdes och diskuterades: 1:o. Angående förswarswerlet. Mötets ledamöter hoppades och antogo, att från regeringen warder framlagdt ett på sakkunskap grundadt förslag om ord nandet af förswarswerket, och uttalades enhälljat don Ssiat Att oi .aan nat