lemmar fordrar Preussen 220 thaler jr hwarje man, fom de ega att uvaftälla, hwaremot de slippa utgöra några andra kostua er. Deras militär fat utgöra en af befolkningen (alta att ej detta ommer för andra gången). Åsterrike. Den österrikiste stäthällaren i Tyrolen bar för landtdagens tyffa medlemmar — ty de italiensca ha fom wanligt ute blifwit — försälrat, att regeringen ine sunda ämnar ajträda södra Tyrolen, warpå stalienarne sätta få högt wärde; utan art ten twärtom ämnar på allt sätt belämpa wlitaticaen i detta sans. Hela don italienska befottningen bar nemlisen walt italiensft unsde landtdagsmedlem mar, och demonstrationer ha förctag mot de hemkommande soldaterna. J Pi lano har man stiftat ou förening för att vinna södra Tyrolen oc i Triest och fyriaul jortsar agitationen för en iniore porering i Jtalien. Under de stora je sterna i Sn dig be gama många Tviejtl: nare fig dit, oh en af Tri damer bas de äran dana med fronyring Umberto. J Triest ga Åtalienarne till och med få långt, att de beklaga fig öfver, att åf: wen Slavonskta talas i sia en oc stora slagsmalecga rum mellan ardetarne of de olitla nationerna. Frankrile. ejsarinnan säges wara mycket sörstämd med anledning af den öfwergifna planen på reosan till Nom, och hennes bitterhet lär ijynnerhet falla på prins Napo sed, bwilien hon anser hafwa mest notardenämnde pian. J franska hamnar ligga nn 40 trance portste epo färdiga, hwilka skola Hå samma gång utiöpa hän Noche In Lorient, Brest Cherbonrg oc Toulon till Merilo. Dir saten till att antalet ötats ar den, att äfwen österrilista och belgista hjelplärerna samt österriliska och fransta samil jer må lunna medfölja. 5 Engla: ud Ett rylte från Mun sia hade förmått, att ske ppet Quecn skulle antomma til NI land med 309 fullt rustade senier. Detta sartyg har un intnpit i Gork, men trots den noggrannt visitation har icke den ringaste aniedning söresunnits att arrec stera någon enda der ombord Dårahte person. Deremct har en foul storhet, James Pallis i gresskapet Peca å bliswit förpagsad inom lås och bom. J allmän: het synas farhagorna för den seniska upp: resningen betydligt hafwa astagit. Jtalien. Från Rom will man weta, att den 18 nästlidne December hölls en sörsta fonferens för asslutande af en öfmerenstoms melse mellan italiensta och pafliga rege vingen i afscende vå den ecklesiastila frås gan. Päfwen säges hafwa uttalat stor belåtenhet med det af Victor Emanuel lållna tal wid italienska kamrarnes öpp: nande. SOppofitions-partiet mill nu äfwen vroc redso olitif, jemte förmattningens 8 atraliseriag, armeens m instninget till 120 O man och itala reformer i uppfoftringgemäfend Mmetifa. Från Amerila meddelas, att kejsar Mari milian i Mexilo ingått nära allians med ret lyrkliga partiet, hwillen tillsörsälrar betydande pelnniära fördelar. Han har erbjudit sig wilia öjwerläta regeringen till Miramon, Marques och Marin samt wädjar till follets röst, för att besluta igaende en uy regering. Den sranska regeringen har mottagit en vektss) I run Mexito of den 5 Deceme ber, hwillen gendrifwer alla de wilda vutA — — —2— — — 2— — — — — AN — —— mm Ma — — —