tanske wi mifet, — fom skola ombud i ftället et, förut begagz twis likna de ej n wanliga mens , utan äro fon oentious-method, ej taga få stort k, med mera raz och deruti ligger wa sitsen deres ligare. För att emligen denfamicke som på wår upp, när man sijutas tillbaka en tala från sin ere utrymme än Por, Ö nmärkning, fom r det ide att bes fp. talarne efter er att sätta fig förmoda att de glömma att se t. Ordspräket: kommer alltför , för att funna n fig, ide fram , med låda och är ganska behänigon förut, men vaden .. ja för wis rangera på da stolar, som mrarnas långfis i bredwid hmwars ett tomrum af eller fonmmunis i Induftrivalat: tt sista ord om att kosta något fwerdrifwet pris stämmelse sell upp till deras en sastslrufwade lfwet, låtom of ring oss i t. ex. ir allom bekant, n efter modernt de lufttrummor salen med en få arande förffäm öppningar, ans golfwet, ofman: damöter, nägra nnen, fetreteraz eller sitta, utan r fan inkomma. s icke orda, men , oss weterligen, ( för en beffrif äswen de en få da, twå i hwarje ha redan börjat att befordra ljupräktigt taga de rgyllning, ehuru t skulpterade med Litsom det al: ro de swenskt arin hr Hoffmans ta armar fram att de båda fros 90 dylika, Hwilndeles blifwande åfte åstadkomma ing. Priset är, ömma en så pros ycke eller inalles å utför trappan sstänger ofwan:s idens n. b., fom trens och fanslikottets (oal, till tenne dito, fom qe-utffottet fomYjationusrum för Nan tänkte förft in särskild lokal, 1 fid få fomfors för fina enffilda QAFFHnCK 16. för att se Minneslista för Jordbrukare under Januari och Februari 1867. Wid nedskrifwandet af denna Årets för: sta minneslista kunna wi icke afhålla oss från att uttrycka wår önskan, att detta år måtte i alla asfseenden blifwa gynns samt, få att jordbrukaren måtte få skörda frukten af nedlagda mödor och arbeten, samt sättas i stånd att fortsätta de påbörjade företagen till gagn för sig och landet: 1866 års skörd har utfallit öfwer all förwäntan gynnsam och har mar vit en tröst för de swårigheter mot Mvilfa landtmannen måst kämpa under årets lopp. Den penningelris, fom hemsölt landet, manar till försigtighet i afseende på få wäl köp fom odlingsoch byggnad ås företag. Emot de sednare måjte miijunnerhet warna, då dessa binda kapital utan att gifwa motswarande ränta. Ofta kan samma ändamål winnas med halfwa foft naden och stora byggnader, som icke äro onndgängliga, böra endaft uppföras med gjorda besparingar Till de byagnader, fom icke funna undwaras, bör wirke une der dessa månader beredas, då det nu fällda wirlet har större hälloarhet än det som fälles längre 9 Det öfwerskott, fom möjligen uppfommit genom 1866 års goda tonjunitur, fan Årremot ite bättre anwändas än till ordnande af ladngårdsssötseln. Ett jord: bruk, fom ide hwilar på en wäl ordnad och skött ladugård, fan endast undantags: wis wara lönande. Dcrifrån mäste förs måna beredas åt jorden att gifva rika skördar. Derifrån måste en stor del af inlomsterna beredas od derigenom måte arbetsbesparing beredas. Nu under mintermånaderna har jord brukaren wanligen tid till framlörande af lompost, till anskaffande af lall m. m fom fan behöfwas till gödsel-deredning. För att minffa det arbete, fom uppkom mer genom beredande af tompofter, tillstyrka wi att göra dessa få rikhaltiga fom möjligt. Härigenom fan transporten endast blifwa obetydlig i jemförelse med hwad som inträffar, då endast fallfomposten skall transporteras. Komposten bör derföre läggas i närheten af ladugården, få att den må kunna utan swårighet bes gjutas af det gödselwatten, fom oundmitz huru besparingen flår ut. ligen samlas, om tet ide tillåtes rinna bort. Sedan komposten under några år blifwit fålunda behandlad (helst under tat) får den egenskap af lätt gödfel,iför: hållande till fin bessafjenhet, i stället för tung. För den som mill införa rillig utfo dring i fin ladugård är lämpligt att bör: ja under wintern. Gif de uvburna fors na en riklig utfodring ! Om te ide uns der wintern funna betala all säd m. m. fom lemnas dem, få betala de dot gräs jet få mycket bätne. Erfarenheten under wåra förhållanden lärer, att ladugården kan betala köpt kraftsoder till wanliga priser utan att gödselns wärde berälnas. under sådana omständigheter är kllart, att fördelen af att anwända kraftsoder tillila med det wanliga fydret är stor, och fätter den jordbrulare, fom amvänder frafts foder, i en mycket gynnsammare ställning än den som icke anwänder krastfoder. Konsulsrapport från Newyork. Utdrag af en rapport till h. exe. herr statsministern för utvikes ärendena från swenske och norste konsuln i Newyork, daterad d. 24 Nov. 1866, Emigrationen från Swerige, äfwensom från andra europeiska länder, har i år betydligt tilltagit, och i samma mån har fattigdomen och lidandet bland hit ans komne landsmän ölats, — det är ide owanligt att 10 a 20 fattiga och Nödställda personer om dagen infinna fig på konsulatet för att anropa dess hjelp. Att bistå alla dem, fom hos fonfulatet anhålla om understöd, fan jag ide; de flotta hoaåvYa hioln fär Att antinaen vosa ffilda för er! fonfuls nas bel sjöfoll, af egr möjligt Följder ställda sen up ifrån d de myr allmän Blackw dem dö är falle här i I berättig tionsDet ligen bistå d gifna Bland sta me äfwen anlitad tid sed landsm lutherst farenhe ligt sar här bi man, fi llagat föremå hängser korliger taga d penning Kan mån u det el mängd gen hit dem sy både f. den rin staden, je dag, söla m sattiga att jar den ger förssaff salnad grade, på tro) utstånd dast he att de wet u dörrar, ler blif statione eget y tala sa månade medel, jag aj för at fer jar månad, tillslute som ko göra m Haf jag bö fer mic drifwa men de farande lidande mjuklig af Sw olycklig att ant westerr fullt dant i IJUNAND Dj