Norrländska Korrespondenten – 31 december 1867, sida 2

små blå ögonspringor och syntes kannas ända ner i stortän — nu wet jag hwarfor småfäglarne äro få uppskojade i dag? — Dåhh? — swarade E— fråz gande. — So, fer du, de ä fortjusta öfwer att i dag bli qwitt ffolpojt jönsarne, fom hålla vå att expedieras derinne. Hela wåren ha de ju slajit fina bollar in i lönnarne och skrämt flag vå småäfoglarne, kanske mången gång under deras ömmaste töte å töter! — Dåh... det är däh mycket möjligt... — Jo, fi du, du fom är unge karl, du har intet begrepp om hwad det will säga att störas af ffolvoj karne, när man är i sjunde Himz melen. Go fåbanna mig har Jag inte ibland blifwit få arji, att Jag kunnat flyja i luften... Dähh. . wid fådana tillfällen, är man ju öfwer all almosferisk luft... dåh... när man är i sjunde himmelen... — Seså, uu är du framme med din säbannade natujkunnighet igen! — swarade A och tog sin andra pris. Detta famtal-afbröts af ett ftormande i nederskolans vestibul, förs orsafadt af skolgossarnes utrusande i massa den 12 Juni 1844, kl. 11 f. m. Terminen war slutad och Nyårsdagen i f. d. Sjöholmska den sedwanliga premiezutdelninz gen hade nyss forsiggätt i nederffo lan, men fortgick annu på gymna siet och på hwars slut de tvenne aktningswarda lärare, wi här fällt fram på scenen war wantande. Strart derpä utkommo äfwen gyms nasisterne, mer och mindre tilfredsstallde med de premier, fom mwans kats. En af dem, en spenslig herre med gullgult här och stora blå ögon, adresserade fig till lektor A— med följande ord: — Jag skulle be att få tala med herr lektorn. — Nå hwad will du? — Jo, jag tycker det är orätt: wist att jag skulle bli utan eramens: pengar för herr lektorns skull. — För min skull? ... Ar du fäbannad, pojke? ... för min skull säger du? — Ja, eller som är detsamma, för Euclides ffull... jag har alltid haft få swårt för Euclides, få... och derwid kliade gunstig herrn fig bakom det blodröda örat, dit den rodnad, fom ofwergjöt hans öfriga fysionomi, äfwen strackt fig. — För Guclides ffull?... böj du, jag ffa säja dej jag, din lat huun, att du hwajken får fylla på mej eller på Euclides, utan helt simpelt på Fältkamrern ... höj du, han fan wara mycket arjiare han, gården. än både jag och Cuclides tilljammantagne. — Faältkamrern? — utropade den unge mannen med widpppet gap, och hans stora ögon trängde sig ut i skallen på honom fom ett par glödz gade kulor i en skottglugg — fältz kamrern?... jaså, är det han! — Jaa, just han, ja — härmade lektor A— — hoj du, hwad är det för skoj ni haft för ev med fält kamrern? — Ah. .. bara för roskull ... — Wackert for roskull! Både du och tjocka W— och pudeln B— och längnäsige H— åå få gunstige och komma opp i consistorium i afz ton, ni. — Ja, men jag har beftällt hä ftar för hemrefan. — Då får du ge dem återbud, det fan inte hjelpas. Ni å då ena riktiga dansmäftare ... ni ska då kjängla och fälla till spektakel ända in i sista ftund... det wore mycke bättre om du wille laåsa och amvän: da det lilla hönsförstånd wår Herre gifwit dej, få att du kunde lära dej litet matematik, än föra skoj med famrer Nygren... om jag gjorde rätt borde jag, fäbanna mej, jErifwa till far din och säga honom rent ut att han skulle ta och skicka dej på fjön... kanske de wore i stånd att ta huun ur dej, der... — På sjon? — fwvarade villen med de ljusa lockarne och de mörka utsigterna — på sjon? ... gubewara mej herr lektor! ... jag Har alltid warit rädd för det wäta elementet. .: — Du jädd för det måla?... jo fan heller! du är inte jadd för det wåta, när du får fitta på Stens holms och kälka i dej arrads-toddar och sjunga fula wisor ... då äl dy inte jädd för det måta då intel. Jaja, titta på mej du... jag förs såja dej sanringen jag du...fåbans nade dansmästare. Jag blir ras sande när jag tänker på att jag skall wara målsman för en sån sakramentska spelorre som du är! Kom och folj mig, ska jag ge dej en dufning så du mins den tills du kommer tillbaks igen. — Goa herr lektor, jag... — Jaja, det hjelper inte med goa herr feftor nu inte... du är få gunstig och följer med tid Gröna gången, du... björkarna ä utslagna der nu... — Goa herr lektor.. det finns inga bjorkar i Gröna gangen ... — Gå finns det rönupåfar då... de göra famma tjenit, de. — Ja, fir lektorn, det är på det wiset att jag är bortbjuden till as sessor Hedlunds på middag, och . det war sagt att jag il tomma litet tidigare, och ...