År skolan och werldshwimset. Några ungdomsminnen af Daniel Aslund. l. En Tycho Brahe-dag. Det war wåren 1844. På Hernös sands skolgård stodo de wackra löns narne i sin fulla wårskrud och i dess lummiga kronor qwittrade wårs fäglarne lifligare än wanligt. Detta anmarkte afwen lektor A— till fin wän adjunkten E,hwilka båda stodo samspråkande i pelarne. — Jag menar f-n har fajet in i småfåglarne ... jag haj al drig hört dem fort ett sädant skoj i lönnen som i dag — sade lektor A—, skorrande på sitt ökända, torr roliga tungomäl. — Dåh — swarade den alsklige adz junkten E—, derwid ej underlätande att göra detta sitt dåh (ett ord fom ideligen inflätades i hans fonversation) få långt fom möjligt — dåh.. det är dåh också en herrlig wärdag .. litet hwar fan man dåh känna sej upplifwad ... — Hör du E—, du! — utbrast lektor Å— och drog en pris upp i wåderhornet fom wattnade hans 3 oo MUN ÅA OK