Norrländska Korrespondenten – 18 december 1866, sida 1

Utrifes. Tyskland. Preussiska marin-ministeriet har åter börjat bedrifwa hamnoch befäftningsarbetena wid Jahdebugten efter en större mättstock än hittills. Under detta år har man på prensfiffa warf gjort början med byggnaden af twå na pansarfregatter och en skrufkorvett Elifavety hwilka wäntas blifwa färdiga nästa år. yranfrike. Den franska militär-fommisfionen har den 27 Nov. hållit sitt sista möte och antagit reformförslaget i definitiv form, hwilfet troligen endast skall undergå nbetydliga förändringar wid diskussionerna inom statsrådet. Armeens effektiva styrka blir på papperet 960,000 man, dess werlliga belopp anslås till cirka 800,000 man. usDpinion MNRationale berättar, att det dessutom skall upprättas ett mobilgarde crefervens andra uppbåd) om 306,000 man till förjwar inom landets gränser. Åfwen en af amiral Riganlt de Genonilly utarbetad plan till marininfonteriets ombildning har wunnit kejsarens fulljftändiga bifall och insändts till amiralitets-rådet. Lördagen den 1 Dec. skulle de yttre arbetena å den stora utftällnings-byggnaden i Paris wara enligt kontrakt afflutade. Från och med den dagen har den stora utjtällnings-fomiteen förlagt sitt säte till sjelfwa denna byggnad, under det att de inre arbetena skola samtidigt med den jtörsta ifwer beredas. På underwisningsministern Duruys anordning hafwa inom alla mairierna i Paris inrättats stora foltbiblioteter, och har början gjorts med dem uti ardetareqvarteren. Samtidigt ha öppnats stora, uppwärmda och med gas upplysta salar, i hwilta de Hildnings-Oehöfmande funna under winteraftnarne hemta andlig näring. Jtalien. — Den romerska frågan är nu ullständigt ordnad, på päfwens samtycke när; men under det att detta samtycke förr war eller ansågs wara få nödwändigt, att far fen måste hållas hwilande, derför att det ej kunde erhållas, tyckes det deremot nu unna med lätthet umbäras. I Italien suter fig presterslapet mer och mer till den nationala salen, och i Frankrike, der den klerifala agitationen för ett par år edan wäckte sä stor rörelse, bryr ingen ig mera om de tjut, som biskoparne i ina herdabref utstöta. Rikasoli har fort och godt återupptagit Cavours program: en fri tyrta i en fri ftat; will Pius X gå in härpå, fan han stanna qwar i iom, om ice, måste han packa ihop och öfa fig ett annat residens. Den italiens fa regeringens organ meddelar, att de örhandlingar, som Italien fört med Franks ike om öfwertagandet af en del af påfvestatens stuld, äro afflutade, få att påfven endast behöfwer sätta sitt namn uns er öfwerenskommelsen. 3 politiskt, reliiöst och finansielt hänseende är således llt klappadt och klart, och regeringen i