nämnda skador, och då winden för öfrigt war emot, ingick korvetten den 20 Nos vember till Grimsby. Oaktadt korvetten arbetade och rullade hårdt, har ingen ffada skett å erpofitions-artillarne. Den 25 November trodde tommendör-fapten Kafle korvetten funna wara segelklar att afgå till Havre. — Den har fedan under återfärden under swår storm strandat mid Cap Dungeness uti Engelska Kanalen. Bes sättningen är räddad utom tolf man, som omkommit. — Af Swenfta Familj-Journalen bar 11 häftet hitkommit innehållande: Hi storiska Bilrer. XXIII. Swenska helgon. I. Den helige Sigfrid, af Th.; Glaset; Kungstigern (med illustration); Humlegården, aj Th., (med illustration); Frams för spegeln. II.; Rosenkreuzarne. Ur en åttioårings lif (med illuftration); Om trädgårdarne i VBerfailled och några bee taktelser öfwer naturen omkring swenska hem på landet, af A. E., (med inuftras ion); Tullaarn af Th., (med illustraion); Det neapolitanska folket (med ilutration); Om uppfostran. II. af X.; Ett eföl i ett turlissjtt harem (med tre illus trationer); Om musifen och några af ess förnämsta mästare. IV. J Tyskland med twå porträtter): Den nye tele. wvaffonumisfarien. En hwardaasbiftoria f Ludv E—-n; Litteraturöfwersigt; Re dus; Uttyrning of Rebus i föregående äfte. (Jnfändt). Theaternöje. Sistlidne söndag hoppades man, att på heatern härstädes, om icke traktera sig med n werklig konstnjutning, åtminstone få i ll sköns ro njuta of det, fom de owana ktörerna möjligtwis kunde lyckas åftadomma — sjelfwa annonsen tillkännagaf teml. att de spelande woro några handtverkare, hwilket inf. fattade wara en fin erwisning, att åffådarne ej borde hafwa inspråk på stora förmågor, eller dito arangementer; utan att mera anspråksfulla pektatörer ide skulle behöfwa gå dit, eller, m så skedde, ide ha anledning till Harm fwer ouppfyllda pretentioner — då mänter of saken ock med öfwerseende Hade illjälle att taga deras förför i ffärffådane och mildt döma öswer bristerna; — nen Hoppet blef beswiket, saken tog en innan wändning. Detta kunde inf. förstå redan under mä en dit, emedan några herrar hördes reonnera om ett dumt företag af handtoerfare, och, gifwande sitt löje luft i fratt etc., tycktes hafwa lust att mrida m förewisningen: theater till scen, och wärtom. Att någonting sådant skulle omma ifråga anade icke inf.; utan ofta nnande fig sjelf och hwem fom helst li et roligt (der det icke är anstötligt) så essa herrar deras löje, om och på be ostnad af Handtwerfarne, hwilla tydaf fina roler; utan päräknade publikens wälwilliga tillmötesgående och milda dom. — Någonting fom troligtwis warit mera hedrande, medan det fom un tilldrog fig, twärtom näftan gränfar till det otroliga. — Eller fan man ide med befogenhet få wänta att personer fom wilja gifwa fig ton af icke så läg bildningsgrad och icke något ringa Iefnars-wett — jnst desse (ifsynnerhet en sådan fom bär slytt af ständ och rättwisa) — så pass begagnat sitt förråd deraf, att de respekterat ett försöt af handtwerkare och detta (om ide för annat) för fitt eget och bildningens intresse. Hwem har kunnat ana att man på Sundswalls theater, oafsedt hwilla de woro fom gåfwo representationerna, skulle — om man annars ide mwifte att publifen utgjordes af pöbel — få bewittna ett få brutalt bemötande; någonting få rått och obelefwadt — förlåt benämningen! — Ett beteende, alldeles för fräckt, för att ide anmärlas, och såsom utgörande yttringar af belefwade — se detta är glangz puntten i uppträdet — belefwade perjoner, för mycket plebs-ocflägtadt för att funna urskuldas: rättwist torde och borde man falla det yttringar of — plebotrati. — Men hade också hela speltallet ma vit aldrig få misslyckadt — presten och mu silen war det i högsta grad — så war wäl ice ett extra fpcttatel från hufets mot: satta ända något ecgnande att gifwa det förra större effelt; utan heldre att motwerka all sådan, och om möjligt, kan ske tillintetgöra någons lyckliga utförande af fin roll, hwilket oc troligen war afsigten. — On de spqelande icke utförde fina ftycken med ledighet, och hwarochen redan långt förut wisste att de ide woro någon theatertrupp, med anspråt på att mwara fonftnärer och att utföra fin sak med ffidtlighet — då man naturligtvis hade (såsom alltid) frihet att ife gå dit, eller att gå derifrån om man fann fig obelåten och ide kunde öfwerse bristerna, hade wäl ett mera passande sätt för att gifwa missnöjet tilllänna lunnat begagnats: vå såwäl publiken som de spelande lunnat tacka för större humanit och bättre nöje. Kunde man ide om mindre oförskämdhet ha orsaf säga: vet bewisar ite ens follwett än minde hyfsning och bildning? Om inf. skulle wädja till ve oredige — man kan wara frestad tro att Bachus förde befälet — måste de troligen metgifwa att hwillen tvupp som helst, skulle, om den unter representaticnerna blef af publilen lita lågt behandlar, såsom fåran lösa fin uppgift ganska illa! Jcke sannt? Hare ret vå ide warit billigt att få, äfwen denna gång, skärskåda oftörda handtwertare och fjelf (tillochmed utan att ftöra) kunna wara en ostörd tritiferande åslädare? Jemtlands koumnnikationssled. Få alla sjöarne, fom upptaga en fam manlagd sträcka of 22 mil, finnas nu ångbåtar och öfwer land redan färdig 9 mil ny wäg samt 6,55 mil under byggs nad. På de 29 mil, fom Jemtlandådolaget trafikerar woro uppförda 12 brog gor med franar och magasin, samt ftationghus, der få erfordras, och den återftående delen af leden, fom Bräcke — Sund wallsbolaget slall trafikera, kommer att öppnas nästa år. Såsom ett bewis på att Jemtländsta allmogen klart uppfattat frågan om fördelen af lättnad i trafiken meddelades, att den wid lämpliga mellanftatios ner redan uppfört 11 andra bryggor, till en del med stor kostnad. Det betryck hwari allmogen försattes af 1863 och 1864 årens swaga skörd och 1865 års misswäxt, hade dock twingat den att till priser, fom under andra förhållans den warit omöjliga, werlställa forsling på sidan af leden. Att sådant werkat mens ligt i afseende å trafiten war naturligt och desto wackrare war det resultat som trafiten, i afseende å inkomst lemnat, nems ligen: år 1863 .. Rdr 22,797. 1864 .. 35984. 1865 .. . 33289. 1866 35802. DÅ Jemtland numera årligen impore terar minst 100,000 cr, hwillen berät: ning grundades på tulljournaler och upp: gifter af Ofterfunds köpmän, deraf detta år ide förts mera än 18,212 c:r på Ieden, utan stilnaden befordrats på sidan af den med manliga formän, men infomsterna of denna trafik ändå warit till räcklige för betäckande af bolagets utgifter för ängbåtarnes driftkostnad, alla aftöningar till styrelse och faktorer, mägunderhåll och landtransporten m. m., drogs deraf den naturliga slutsöljd, att Jemtlandsleden har en stor framtida betydelse och otwifwelaktigt skall komma att lemna god behållning, omedelbart efter det den lyckats att draga till fig någon större trafit, enär utgifterna äfwen med en flerdubbel sådan ide nämnwärdt ölas utöfmer dem, som nu finnas, med undantag för landtransporten. . Under förutsättning att återfralt i de flefta fall borde funna beredas, när leden Vräcke—Sundswall öppnas för trafiken och de wägar hinna blifwa färdige, fom äro under byggnad emellan sjöarne, skulle taxan lunna nedsättas till. 1,43 rdr pr c:r emellan Sundspall och Estersund samt 1,57 rdr emellan Östersund oc Levanger för alla mnga waror; men då en sådan jemn återsratt till en början möjligen stulle funna blifwa swår att bereda, före slogs att taxan emedlertid bestämmes fill respeltive 1,80 och 2 rdr, utgörande i mes deltal omtring 9 öre pr centner milen öfwer både land och sjö, då wanlig forlön i allmänhet gåller 14 öre och trafiken å leden alltså skulle ställa fia 36 pene hjftransporten .... 40,800. b) Den Bräcke — Sundswallsbolaget tillgodokommande frakt för fjötransporten emellan Hems grafwen och Ham mar 5,170. 77,8 bmiltet öfwerskott borde tunna 6 såsom renbehållning, då alla or der redan af nuwarande trafik ku sättas. Landtransporten har be något högre än hwad den under i rande år kostat och emellan t. ex. wall och Hemgrafwen 2 11 mil i upptagits till 40 öre pr centner fom utan twifwel är för högt, d nen emellan Sundswall och Matft ler blott 14 öre. Man fan wilja anmärla, att rälnade tillölkningen i trafiken är lig; men i tetta afseende upplyf Jemtlands behof af salt bör kumi skattas till 6,300 tunnor eller 19, Att från 2 oruk utom IJemtland årligen dit införes jern och jerneffekter motswarande Att enligt tulljournaler, åberopade i landshöfdingens 5ärsberättelse under 1865 från Norge importerades a) 33,248 fot fill , OM b) torrfiff ss... oo. Alltså i blott desfa 4 artiklar 42, Som efter afdrag af de ... 2, hwilka af dessa waror 1866 bli leden insörde ändå lemna ett öfr af nära den qvantitet, fom tillö här ofwan beräknats till. J fri dessa artiklar förekommer ockjåld liga förhållande, att sill och torrfis för en betyrlig sträcka af leden bli anse såsom återfrakt mot de båda artiklarne. Anledningen dertill att så ringa titet af nämnde waror detta år bef å leden har sin förklaringsgrund d den egentlige köpmannen ännn ick fig om öfwertagande af dessa marc låtit denna handel fortfarande få was af allmogen wintertid. För mål att bereda den stora allmänhe billigare pris på dessa förnödenhete göra dem till föremål för trafiten den, oc sämedelst för jordbruket den ofantliga arbetskraft, fom nu den långwäga forslingen går fö äfwensom framkalla export-produt nu i fråga att bilda ett särslildt h bolag derför 111 perfoner af alla redan tecknat fig, reglemente anta intresset för detsamma i stigande. Kommer detta handelsbolag till blir det en mältig häfstång för fi af trafik å leden oc med detta 1 sida funna de båda kommunikatioaen ordna sin trafif ns8 Not nossst 4,