W 9 PDDTM VE Iu wara i spetsen för desamma. Skogsförödelsen. Med anledning af de stora öfmerfmämningarne i srantrite yttrar Times följande anmärkningar, hwilla wi efter Gbg8posten återgiswa, fåfom äfwen egnade fin tillämpning hos oss: Naturen har så beundranswärdt ordnat de ömsesidiga förhållandena mellan hin mel och jord, att hwarje trakt af jordtlotet fan sägas wara wälsignad med det fli mat, som bäst lämpar fig för de lefwande warelsernas behof, hwilla det war afsedt: men det står alltid i menniskans matt att förbättra eller förderfwa; ej allenaft att ödelägga och förftöra landets utfeende, utan äfwen att genom sjelswa denna ödeläggelse störa elementernas lopp och göra ingrepp i atmosserens allmänna etonomi. Under de sista 60 aren har nästan hwarje pinne uti skogarne i många stora distrifter i Frankrike, Spanien och Jtalien blifwit nedhuggen. Ett obarmhertigt krig emot skogarne har nästan sedan urminnes tider förts i dessa länder, följden af ett öfmerdrifwet, för att ite säga gement och givigt, jorddruisjuftem, för bwittet allt, fom wärte på rot och ej bar frutt, warsctt oting, och af en tilltagande brift på bränsle. Stora skogstralter lydades dot i årbundraden undslippa förstörelsen, i följd af deras förra ställning på de otrampade berg -fammarne eller i djupet af deras ogenomträngliga stlystor. Meen alltsedan börs jan af detta århundrade har anläggandet af förträfftiga wägar genom de högsta bergspass, utwidgandet af segelbarheten på floder och fanaler och senare införandet af jernwägar öppnat landet i alla riltningar, och gjort det till ett lätt byte för den omilde skogsmannens yra ... vagar för stogshushallning och forstmän hafwa mir sat sig wara lila onyttiga. Winstbegäret tunde, i länder der timmer och bränsle stego hwart 10:de år till fyra gånger deras wärde icke öfwerwatas och äfwen der, hwarest girigheten ice wertade fom en tillräcklig stimilus, tycktes en blind förstörelseanda drifwa folten att bortskaffa hwarje buske eller qwist, huru harmlös den än war, medan den wåxrte, huru onyttig sedan den huggits. Följoerna oj denna wansinniga sörödelse ej allenast för jorden, utan äfz wen för sjelfwa tlimatet, hafwa under någon tid icke uppmärksammats eller helt enlelt tillskrifwits de plötsliga NAturmers lingarne och arstidernas förwåndhet. Bergs sluttningarnes nedbrytande i slyftor och raviner, floobäddarnes tillstängande, fältens förödande genom floder som medföra stora masfor af sten och lisel woro dock för synbara följder af de bindande vötterz nas bortskaffande, för att lemna något twifwel ofrigt i afseende på deras merfs liga ursprung; men det borde hafwa mwaz vit lila lätt att till samma lälfor spåra de starta wattenfloden, fom nu för tiden nästan oföränderligt utmäria hw trje wärtö och ywarje höstregn. Ty wattenflödenas plotsliga inträffande och snabohet har föranledts af bergshöjdernas uthuggning, das larnes utwidgande och öppnandet af pasz fager för nedflottning af det fälda timret. Bergens saratlter har i allmänhet utjemnats och strömmarnes fall från deras fällor till mynningarne har tilltagit i hastighet; alltsom deras lanaler syllas genom hopandet af hwad de föra med sig, har deremot deras breda lopp på fältet hämmats och mattats. Den gröna wärts lighetens nästan fulliomliga förswinnande