om yttrar tidningen ide mindre än 12 (säger tolf) gånger: herr doktorn och biskopen. Umcå. Till härwarande cellfängelse införpassades den 22 Nov. förgångstagaren Ånders Jonsson från Hummelholm i Nordmalings socken fåfom skäligen mif tänkt att hafwa icke allenast först ihjäl: slagit förgångsmannen Milael Persson i Hallen, utan jemwäl sedermerma tändt eld på dennes iboende stuga, fom natten mellan den 10 och 11 Nov. nära nog ned: brann. Berörde Anders Jon son hade sistförflutne wår på fonlurs-auftion inropat ett hemman i Hallens by, hwarutaf Mikael Persson skulle hafwa dryga lifstidsförmåner, hwiltet hemman han federmera welat, men icke lyckats få försälja, ehuru han utbjudit fastigheten till ett pris, fom med flere hundra ritsdaler underftiger inköpssumman. För att lättare lunna lyckas i sin affär, hade Anders Jonsson widtalat, enligt hwad rapporten i saten upplyser, flere personer att bringa Mikael Persson om liswet, likwäl utan att an: träffa någon dertill willig person. Sent på lördagsaftonen den 10 Nov. hade An: ders Jonsson, fom på eftermiddagen tl. omtring 2, i sällskap med fin fon, atande begifwit fig från Hallen, der han under nägra dagar warit sysselsatt med tröft ning od) i detta arbete bitradts af torpa; ren Jehan Westermark, till sitt hemwist i Hummelholm, men ungefär en åttonde: dels mil från sistnämnde ställe åter skiljt jig från sonen och gått en annan wäg, sammanträffat med bemälde Westermart och bjudit Honom på bränwin, fom förtardes ute på gården, der Mitael Pers fon hade fin sorgangsstuga. Under det Westermart sålunda friskt trakterade fig med bränwin, hade han fett Anders Jonsjon öppna ett fönster till Mikael Berssons bostad och derigenom ingå till den 10 ärige gubben. Efter en stund hade Anders Jonsson åter utkommit genom dörren och bedt Westermart, fom uu börjat bliswa wal förplägad, att folja sig in i stugan, der han, när de tommo in, för det rådande möriret litwäl ingenting förs! märtte, förrän Anders Jonsson med en strytsticka tog eld och antände några Klin tnippor, fom woro uppfatta under talet, oc) från skenet deraf fåg han nu Milael Persfon ligga liflös med sönderslaget Qui wud inwid spiseln. Högst sörskräkt ffyndade Westermart ut och wille springa till grannarne, för att underrätta dem om händelsen, men blef ett kort stycke från stugan liggande sanslös på wägen, till solje af den intagna starla förtäringen. Under tiden tog elden emellertid öfmerhand, få att siugan stod i full brand, innan faran warsnades af grannarne, och de kunde således ingenting uträtta för att berga huset. Efter branden har man återsunnit en del of lemningarne från Mi tael Perssons döda fropp. Anders Jonsjon förnelar emellertid enständigt all wetifop om brottet, lilasom att han besökt Hallen på lördagsnatten; men han har ide heller lunnat nöjattigt redogöra för,