LLII DÖ SRROD NV 5 9H AAA — — -—— —— — Ve — Utrikes. Preussen. Bismarck har inlemnat fin afffedgansökan, men konungen har afböjt den. OÖsterrike. Som Ungrarne enwisas att ej gifwa efter, utan enträget fordra fullkomligt återställande af sin gamla författning, lärer Beust hafwa för afsigt att öfwer denna begäran höra ett utffott,fammans fatt af ceputerade från de andra land dagarne. Det är uti tull-, beskattnings-, bant: och statsskuldärender fom Ungrarne medgifwa för hela staten litformig lagstiftning. Frankrike. Förhållandet mellan tejsaren och prins Napoleon synes åter wara det bästa; ven kejserlige prinsen skall stå farder för. prinsessan Clotildas snart wäntade tredje barn. Det påstås, att kejsaren haft ett samtal med fin utrikesminister, hwilket mä sentligen afhandlat frågan om Frankrikes ställning till Amerika. Han skall bafwa böjt fia för detta senares önskan, att Juarez måtte erkännas. Kejsarinnan har beslutat sia för att resa till Rom och ter upphålla fia 20 dagar samt sedermera begifwa fig till Florenz för att söta åstadkomma en försoning mellan påfwen och Jtalien. Den 5 d:s skulle ångaren VAigle ligga i Toulon, färdig att öfwerföra henne, Schweitz. Förbundsregeringen har begärt 10 millioner francs till anskaffande af Windjejter:repetergemiär. Spanien. Spaniens regering befinner fir i stor oro, emedan hon från alla håll hör berättas om en storartad sammanswärjning, fom uppajorts inom armeen. Hänrdelserna i Barcelona woro af ganska all: warlig natur. Största delen af fältartilleriet i Catalonien och Aragonien tvckes hafwa haft för afsigt, att deltaga i upproret, som dock qwäfdes i lindan. 28 sergeanter, en major och 6 artilleri: officerare blefwo häktade och befunno fia i wallgrafwarne till citadellet utanför Barcelona. Jtalien. J Rom råder fortfarande finanskris. Aldrig har wäl någon stat warit hemfött af en sådan finanssjukdom fom nu Kyrtostaten. Från Rom har allt inhemskt mynt förswunnit, och hwad som ej tagit wägen till utlandet efter ligger begrafwet i fällrarne, bar strömmat till provinserna. Tryckningen af agiotaget har i de radifalas händer blifwit det farligaste anitationemedlet; derisrån skall stormen bryta ut, om det ffulle gå dithän. Tidn. Sibert erinrar om ett gam malt förslag af Emile de Girardin, att göra påfwen till en werldslig monark på