Norrländska Korrespondenten – 16 november 1866, sida 3

Några ord om bildning. Då man osta hör de mest skefwa be grepp om bildnirg, den man så gerne sörwexlar med kunskaper o. s. w., före ställante fig, att en professor, en doktor en student m. fl. nödwändigt måste haf wa bildning, derför att de tagit den eller den examen, oaltadt att de funna wara ytterst obildade, om de än tagit de fmå raste examina i werlden, torde nedanftå ende betraktelser ur Westm. läns tidning (hwars redaktör är den frisinnade fonret: tor Olansson, nyss utsedd till representant i andra kammaren), förtjena att behjertas W L. T. yttrar: Sör att nu tala ett ord om den s. k. bildningen, wet enhwar, att med tetto få ofta begagnade och utnötta uttryck I alla tider och alla land ett slemt ofog de drifwits. Ett påstående måga wi, utan att befara motsägelse, uttala: Mannawett är bättre, än bokwett eller salongswett. Bildningen sitter ej blott i hjernan eller umgängessättet: den tränger igenom ända till hjertrötterna och förtjenar först då sitt namn. Peetus facit hominem: det är hjertat fom gör mannen, fade redan den gamle Romaren. Sswer allt, kanske äf? wen inom wårt samlhälle, fan man träffa dessa, den få kallade bildningens fidade representanter, snögubbar, få glada, få hala, att man på dem ffulle funna åka slängkälle midt i sommaren. De wisa sig icke alltid wara sofrade i den lifwets och stridens eld, som ensam skapar karalterer. Bolsynte, äro de ändå ofta skumsynte, rädde för allt, hwad stort och sannt som innebäres i tidens rörelser. Det sunda, af inga fördomar, ide en gång de inlärs da, oförmillade menniskoförständet eger ofz ta nog klarare och rikligare insigt i, hwad det stora eller lilla samhället af detfamr ma kräfwer. De hafwa wuxit räta af naturen, och ingen blott kammarlärdom har brutit dem krokiga. Deras bildning är, på den grund de få, om ide lärd, ofta mera fann och fund, än bolbildnins gen ftundom mill medgifma. Det är och i följd häraf och af djup aktning för den personlighetens princip, fom alltmer bör: jar göra fig gällande, den nya ftatsfors men öppnat tillfälle till inträde i vis: sörsamlingen för hwarje fullgod swensk man. Den nye representations-reformens skapare och befordrare ha wisat förtroende till det swenska follets sunda, mogna wett, och detta folt skall ide swika förtroendet, ty dess lärna är qod.