aldittg gatt. Menskliga wälgörenheten och menskliga rättwijan, huru mycket anlitate båTa äro, anse wi här hafwa nya föremål för fin uppmärtsamhet. Wi refommendera nemligen sonen åt den förra och fadren åt den sednare. — Sollskoleiuspeltör. Chefen för ec klesiasutdepartemeutet har den 22 Sep: tember förordnat tyrkoherden i Nysätra pastorat af Hernösants stift A. I. Nordenstum utt, efter aflidne tyrkoherden E. A Rosenius, till innewarande års utgang wara foltstoleinspeltör inom Norrbottens och Westerbottens län, med untantag af Umeå, Wännes, Nordmalings Bjurbolms, Ajele, Dorothea, Wilhelmina och Fre: drika pastorater. — Lappymariskomitcen. Från Bodö strifwes ven 1 fil. Okt. til norska Morgenbladet: I dessa dagar äro de norsta letamöterna af den s. k. Lappe markekomitecn Jsörsamlade härstädes. Det egentliga lagförslaget är redan färdigt, emedan de swensta och norska ledamöterna under fin sammanwaro i Tromsöe blef: wo ense om ett såtant, fom derstädes underskrefs, men serermera fall förses med motiv. Dessa utarbetas uu fire skilet, få att de jswensia levamöterna förs fatta motiven till bet lagförslag, fom skall framlängas för Swerges rilsrag, medan de norska ledamöterna utarbeta motiven till det likalydande lagförslag, fom skall framläggas för Norges sterthing, och det är med utarbetandet och genomgåens det af motiver för Norges del, som fo miteens letamöter i vesja dagar härftis des äro syeselsattta. — En mekanikus i Lappmarken (for respondens till 7Aros). Bland rem, som i mekanisk wäg utmärkt fia och Ae: nom åtskilliga produkter åtagalast en fällspord mångsirighet, må i främsta rum: met nämnas hemmansegaren Jon For: berg i Brattforss, Lycksele socken. Han bar på egen hand ide allenast förmwärf: wat sig mångahanda färdigheter, säsom t. ex. uti att snickra, swarfwa, smita, bygga tröskwerk vc) damm-inrättningar, utan han har oc förfärdigat ur och pen dyler, hwilla befunnits wara lita wäl gjorda och säkra i aången fom tylika utländska arbeten; äfven har han gjort wattenlednings-instrumenter, hwilka till) begagnande och proprett warit alldeles lika eller jamförliga med de i England fabricerade; han har äfwen pröfwat sin förmåga uti orgelbyggeri, och har ockfå deruti lyckats, ehuru han ide haft når gon underwisning och handledning uti detta handtwerk. Han här mid byangandet af orgeln ide begagnat annan handledning, än den unterwisnina han in: hemtat af Töpfers lärobek om orgeln. Drällwäfnad har han lärt fina döttrar, ehuru han fielf ide praktiserat uti tenna gren af fruntimmers-handtwerk. Efter method och underwisninga of Ekenmark, hwilken han lärt och begruntet, under: wisar han andra om båre uppftällning, och trädning af wäfwen. J brist af en till fåran wäfnad passande wä stol, som icke finnes i orten, måste den fyndige Forssbera först förfärdiga en fåran in: nan han kunde underwisa andra om mwäf: naden. Denne Forssberg eger en stor, proper werkstad, passande ej allenast till utöfwande af urfabrikation, utan oc till hwarjehanda andra handtwerk. Mucbi ner, fom der finnas, har han fjelf far bricerat, till lika gorhet och änvamålsenlig beskaffenhet fom de, hwilka finnas i stärernas wertstäder. Som han sjelf besitter konsten att göra och justera mat: tenterningg-inftrumenter, få förstår han också att benagna desamma wid wattenlevning8och spridninas experimenter, och hor till ortens fördel ät många derom gifwit unterwisnine. — Tull-trotasjeri. En insändare i Ferrelandet yttrar: Med mycken möra och efter länga förhandlingar med fiwensta tull: och postwäsendet har det, fom) hefant omsider löcatk hrinas Dovgan