TLUHUG UUII MULLLUHIUIUAKUI NÅULLTTLNIUIILIII Fragment i öfwersåttning ur J. D. Michaelis Vorrede till hans Tyska öfwersåttning af Nya Teftamentet, tryckt i Göttingen år 1790. .. . Det kunde i sanning knapt finnas underligare infall, än att afdela nya Testamentet i verser, hwartill Grekiska spräket alls ide egnar fig; med gamla Testamentets He breiska tert kunde det ske, ty den sönderfaller af fig sjelf i säådana små afdelningar, med hwilka för det mesta mening och construction sluta. Hade man åter welat af: dela det nya i verser, få bade det antingen bordt ske efter enffilda rader och commata, fåfom någre af de gamle hafwa gjort det, eller efter perioder, wid hwilkas slut punkt finnes och meningen fulftändigt slutar, eller efter paragrafer, fåfom man brufar afdela de Latinska författare, fom tryckas för skolorna. Men olyckligtwis foll det den lärde boktryckaren Robert Stephanns i sinnet, att med en otrolig lättsinnighet göra dessa afdelningar i N. T. på en resa, och så låta trycka det. Och innan man nogare pröfwat detta boftrycktarezpåbhitt blef indelningen allmänt införd både i Luthers och andra öfwersattningar, äfven i de äldre, samt i de sednare upplagorna af den Grekiska terten, emedan den war ganska beqwäm wid citerande af en så wigtig och alldaglig bok. Saken har nu en gång skett och kan ej ändras; man kan ej utelemna dessa verser emedan man citerar efter dem, och emedan man utan dem hwarken kan finna det citerade i N. T., ej heller anwdända någon concordans. Fmellertid äro de såsom de nu förefinnas, om man med hwarje ord borjar en ny rad och dessutom versen med stor bokstaf, ej alles) nast det bästa medel att åt denna wigtiga bok gifwa ett lojligt utseende, utan afwen en falsk mening, samt göra den rent obegriplig. — — — — — —— — — — 2— i sgekekd