lilwäl bör wara mycket måttlig. Sedan gnuagas kornen mellan hänterna, få att alla säter bortfaller, och nu är kaffet färdigt till malning och tetning på öfligt sätt. Anmärkas bör, att det ej kokas på sump. I — En jemförelse mellan swenskar och fransmän. En korrespontentartikel från Stockholm till tidningen Hernöfandspojten för några dagar sedan innehåller bland annat följande jemförande betrat: telser: — — — LEtt annat släl tilll den i hufwudstaden herrskande stiltjen torde man söka i den allmänna Penningebristen, hwilken enligt kännares påftår ende, skall wara ännu swårare än wid ben stora frifen år 1857. Jag tror detta påstående till en del äfwen wara sannt; då stoppade åtskilliga större firmor, men nu rafar det onda epidemiskt inom alla klasser. Orjafen dertill torde man wäl bhuj: wudsakligast böra söka i det få högt upp: drifna freditsystemet och det swenskarne utmärkande felet att wilja synas wara mer än de i sjelfwa werket äro. Jag ihågkommer ännu mycket wäl det intryck det gjorde på mig då jag för några år sedan, under en kort wistelse i Paris, besökte en af de förnämsta mar nufakturisterne derstädes och fann famil:jen boende i ett par små rum liggande innanför boden. Hos oss skall man ha en stor wåning, en talrik umgängeskrets. Hwar och en anser sig här twungen att lefwa öfwer sina tillgångar, då deremot fransmannen finner det wara sin pligt att leswa under dem, för att sålunda en gång kunna nå sitt mål; ett sorgfritt lif på gamla dagar. Dertill gifwer parisaren sina barn en praktisk uppfostran, döttrarna uppfostras till qwinnor, men arbetsamma qwiunor, och sönerna till werksamma medlemmar i samhället, och för båda predikas strängt: arbeta om du mill bli något; endast arbetet grundlägger lyckan i lifwet, lär dig i tid att förlita på dig sjelf och att inse det vina händer och ditt hufwud äro det säkraste fapitalet. Här i Swerige uppfostras de unga damerna till telegrafister, postmästare, professorer, till allting annat utom till qwinnor — dugliga hustrur, och hwad de unga herrarne beträffar, måste de, oaktadt all den solida bildning de möjligen funna erhålla både från hemmet och universitetet, täfla med fröknar och mams seller wid sökandet af sysslor och damer: na gå wanligen såsom segerwinnare ur täflingsstriden. Huru fan man wäl på dessa wilkor begära wälmåga i landet och lycka inom familjen 2 — Hafwets arbetare, dykeribolaget i Helsingfors, lära i dessa dagar hafwa afslutat kontrakt med marinministeriet om upptagande af de fartyg, som gått söriorade i de minneswärda sjöslagen wid Swensksund d. 24 Aug. 1789 och 9 Juli 1790. J den förra af dessa bataljer led, som bekant, den swenska skärgårdsflottan ett ärorikt nederlag samt i den sednare wanns den ryktbara segern, fom flöt Gustaf IlI:s krig i Finland. Efter 76 års hwila på sjöbottnen skola nu dessa wittnesbörd om de wäldiga sjöstriderna åter skåda ljuset, för att sönderstyckas. En stor del af de såwäl swenska som ryska fartygen torde lätt funna uppfångas från de ringa djupen. J går begåfmo fig redan några af dykeribolagets fars tyg till stället för att påbörja arbetet. Bolaget, fom här hoppas winna en ans Caoafla ... FF8. KR