Ur ett bref från en utwandrare till Amerika meddelar en danff tidning åtffil liga detaljer, fom funna wara af intresse, och hwilka wi derföre här återgifwa. Först berättar han, hurusom utmans drare anländt till Liverpool och der blifwit inpackade i ett för utwandrare inredt magasin, i fwiltet de slutligen blefwo ins spärrade af polis. Efter åtskilliga fmwår righeter kommo dock pasfagerarne flutligen ombord. moyrdagen den 12 Maj, berättar bref skrifwaren widare, affeglade wi och fingo de twå första dagarne ordentligt swälta. Då fingo wi ändtligen mat, hwilken be stod af hårda skeppsskorpor och faffe om morgonen, salt fisk, salt fött eller ärter om middagen och the med skeppsskorpor på qwällen. Det sistnämnda mar min föda under hela refan, ty middagsmaten war vätbdar och kaffet odrickbart. The war det enda drickbara wi hade ombord, ty wattnet war hafswatten fom deftillerades af maskinen, och dertill kom att många doppade sina smutsiga hinkar ned i tunnan för att twätta dem. Då wi skulle ha fisk till middagen blef den kokad awällen förut och lagd i en tunna. Fi slen twättades icke förut utan kokades får dan den togs upp ur lastrummet. På middagen stacks den ut till oss medelst en stor gaffel. På samma sätt blef köttet behandladt. Hade de ingen tunna till hands begagnade de en stor korg, som de eljest begagnade till att bära kol i. Allt detta snusk måste naturligtwis framkalla kolera. Det första fallet inträffade, få widt jag erinrar mig, redan den 18 Maj, och nu blef dödsfall på dödsfall. Den ene dog efter den andre, och så snart de aflidit, insyddes liken i en segelduk och fa stades öfwerbord. (3 ett i annat danskt blad infördt bref från en annan utmandrare berättas att en Seeländare, fom blef ansedd för död och redan till Hälften insytts i säcken började sprattla och der igenom srälste sitt sif. Han är nu mäl: behållen i Newyork). Under det swåraste dygnet dogo här 7 personer. På dagen habe dött ett par stycken; på aftonen hade wi stor fest ombord. J den ena ändan af steppet spelade twå Tyskar fiol och flöjt, medan resten dansade, och i den andra ändan dansade Jrländarne som befunno fig bland utwandrarne reel. Detta war ju mycket muntert, och man glömde för ögonblicket jämmern, men framemot fl. 11 fick pipan en annan ton. Jag skulle gå ned och lägga mig, men här war ett elände wärre än någonsin. Nästan i hwarje afdelning af kojerna låg en sjut och ut: stötte emellanåt klagorop, mera hjertifär rande än jag i mitt lif förut hört, oh få war der en stank fom war outhärdlig. Jag gick upp på däck igen och lade mig att sofwa wid ångpannan der det mar kitet warmt. Här låg redan en hel mängd