MPvurjechanda. Vänner i mööäden. Åro sådana verkligen så sällsynta? Mig tycks att knappt har jag förvärfvat mig en ny vän, förrän han vips är i nåd och kommer till mig för att låna pengar. — En sjöman i Reu-Tork, som skulle taga plats i en omnibus, fick dervid sin ena fot i en ladys krinolin. Ursäkta mig, jag styr galen. kurs, sade sjömannen, i det han gjorde ett lätt språng för att komma lös, men. råkade i stället med den andra foten i en annan dams krinolin, och föll pladask framstupa i Omnibussen. Halloh! kusk, ropade han nu, kasta ankaret ett ögonblick: jag trodde jag gick i en omnibus, men jag har kommit ini en tunnbindar-verkstad. — En skön själs bekännelse. En possessionat satt vid middagsbordet, då en piga inträdde och sade: Herr patron, slagtaren är här och vill se gödoxen. Jag kommer straxt, var svaret. — En SKomakareräkning. Ödmjukaste räkning å ett par barnkängor åt högoch välborne Grefvens lille herr son som jag hafver sörfärdigat för 1 rdr 16 sk. rgs, då Grefvinnan släppte till skinnet, som höggunstigt qvitteras af Tributius Anderson, Skomakaremistare.