af kassören, som representerade sin unge principal, men naturligtvis utan nagot för tanten gynnsamt resultat. — Saken är kinkig, menade advokaten. Iilorn tillade: ooo Lika kinkig, som sårande och förolämpande för den allidne hr Ilalling och hans son. — Finnes ingen hemlig hufvudbok? Horn hade väntat sig denna fråga. — Den hemliga hufvudboken, min herre, hörer icke till de egentliga affärsböckerna; den innehåller blott enskilda anteckningar . .... — Och likväl måste jag bedja er, att framlägga den för mig. Att jag förbinder mig till tystlåtenhet, förstas af sig sjelf. — Vi hafva icke rättighet att prisgifva den aflidnes privatangelägenheter at främmande. — Det finnes alltså en hemlig hufvudbok ? — Ja. — Och ni vill icke framlägga den för mig? — Nej!