tryck och de många orättwisor och bedräs gerier, som begingos förr, derigenom att. gesällprofwen woro förestrifna och genom hwilta de s. t. mästarne dels kunde gynna, dels förfölja och till sin fördel qwarhålla arbetarne wid sitt förmynderskap, blef: wo genom nåringsfrihetens fullständiga ertännande och te gamla författningar: ned upphäfwande undanröjra. Men denna frihet har ide smakat yrlesidkarne, hwilta nu, sammanrotade i massa, gjort ett försöt att kringgå den nya ordnins gen och återtomma till de gamla förs månerna af ett obehörigt inflytande på arbetarne. Man har beslutat wid det ombhondlade mötet, att gesällprofwen och gesälbrefwen, lagen till trots, ffola åter: upplifwas, nemligen, såsom det heter, utan twång. Handtwerks föreningarne slulle utse domrarne öfwer gefällprofs wen od) denna sjelftagna matt skulle utöfwas till fromma för utlärlingarne, hwilla, enligt hwad man wid mötet på stod, i stort antal begärt dessa nödmänviga bewis, såsom de kallas, på fin duglighet, för att dermed tunna retommendera fig. Således har de facto detta möte uppe trädt såsom en ny lagstiftare, hwiltens rätt ingen styråt etter erkänt, utan tmwilfen utnämnt fig sjelf. Försälkran att intet twåug kommer att utöfwas, är på intet sätt bindantde och om mäjtarne bålla tillsammans och föresätta fig att genomdrifwa gesällprofwen, blir den prats tiska werkan deraf densamma fom omen lag funnes att åberopa. Ett sådant förs hållande kan omöjligen af lagens wäl: tare lemnas obeifradt, få Jramt man ide will undergräfwa attningen för lagen och tillåta att all werkan af lapftiftnins gen upphör. Kreerandet af gesäller lär rer bod en tid fått passera utan ans märkningar. Afwen i andra afseenden har mötet ådagalagt fina reattionära tänkesätt, då det återupptagit de gamla gesällböckerna och betygen, hwilta salna allt wärde, då de likasom orlofssedlarne, nästan aldrig äro sanningsenliga. Slutligen, för att propagera fina läror och skaffa fig ans bang öfwer hela landet, uppmanar mö: tet att bilda bhandtmwerfösföreningar i landdortgeftäderna, hwilka förmodligen man anser skola tomma wäl till pass då det härnäst gäller proteltionistista apir tationer, eftersom det heter att man för ter att åstadkomma titformighet i fättet för alla föreningarnes sträfwanden, förmodligen efter Stodholms-föreningens benägna fingerwisning. Frågan om ins rättandet af en ständig utställning af swenska induftri-produkter behandlades i en hastig wändning och mötet instämde i hr Lars Hjertas mening att detta för retag, hwars stora nytta han högt pri fade, borde öfwerlemnas åt den enskilda spelulationen, hwilken utgång war ret: samma fom att lägga frågan under bors det. Huru stor wän man än må wara af associationer i allmänhet rå vet gäller nyttiga ändamål, har det fig swårt att wara wän af hbanvtmwerfåsföreningar.