Norrländska Korrespondenten – 17 augusti 1866, sida 2

sen thaler. Den hederlige mannen ville icke att Halling skulle lida någon förlust, men han ville icke heller skada sin måg, genom att genast draga ur hans rörelsekapital en så stor summa. Kort derefter dog svärfadern, och jag har icke hört någonting mer om hela affären. Bankiren Rudolphi är hädangången och hans mycket rika dotter, hans enda barn, är gift med en officer. Er fader fortsatte lugnt sin affärsverksamhet ....nu först ser jag af den hemliga hufvudboken, att hans vän Rudolphi nedrigt bedragit honom. Svärfaderns anvisning är alltså försvunnen! Åh, utropade Horn, det är sällsamma tilldragelser! Jag vet icke hvad jag skall tänka derom. Fru Junker, så heter den aflidne bankirens dotter, är i besittning af sin faders hela, oskingrade förmögenhet och lefver med sin man, som icke sysselsätter sig med någonting, i sus och dus, och här, hvarifrån man har stulit förmögenheten .... åh, det är himmelsskriande! Lås ni sorgfälligt in hufvudboken .... tilläfventyrs torde ni komma i tillfälle att framdeles draga nytta af denna anteckning.