14 4 RR finnes alltid maflar, nwilka snart äta sig wäg ut och bli latligen orsat till den goda frultens förstöring. Upplocka dem och gif dem till kreaturen eller bortslaffa dem på annat sätt, om ni sätter wärte på att så god frukt. I — Wexiö, Cimbrishamns och Enlöpings röstberättigade inwånare hafwa beslutat att för blifwande rifsdaggmans nawal antaga det omedelbara walsättet. Monitorer i enhelsia flottan. Cue) gelska amiralitctet har beslutit att af une derhuset begära ett extra anslag för att gene aft funna börja byggandet of fyra monitorer, hwardera om 4000 tons, efter Cried fonjta suftemet. Monitorn Johu Ericsson har en ligt chejen tapten A. R. Cronstedts rap: port under sin nu afslutade expedition wisat, det monitorerna äro lämpligare i ( till strid i swårt wäder, än fartyg af de äldre certerna. — Ry uppfinning. En italienare, Muratori, som f. . wistas i Paris, skall hafwa uppfunnit ett sätt att göra äfwen de fina fte tyger ogenomträngliga för kulor. Franska artillerikomitcen skall hafwa gjort försök fom wisat öfwerra: skande resultater. Muratori skall ten 22 få företräde hos lejsaren. — YPqckanissa werlstäderna i Swerige. Swerige eger enligt kommerskollegii senast offentliggjorda berättelse 104 meta: niffa werkstäder, hwaraf 67 i Stockholm. Samtliga dessas tillwerkningswärde upp: gick 1861 til T,221,177 rdr, men måste för 1865 uppstattas ännu högre. Ber ljydligaste tillwerkningen har under flera iv egt rum wid Motala (1865 för 1,905,996 rdr, hwaraf ensamt tre moni-; torer för flottan uppgingo till 1,012,050 vor), dernäst stod 1861 Nyköpings mefas niska werlstad (Högbo), med 676,151 rors tillwerlningswärde, men hwilket belopp år 1865 nedgått till, inberälnadt 3 jerngjuteriet och messingsbruket, 540,7 rdr. Bergfunds tillwertningar uppgingo sistl. år till 553,770 rdr (emot 630,166 arv föregående är) och W. Lindbergs wid Södra warfwet i Stockholm 1865 till 350,000 ror. A. Keillers werlstad i Göteborg tillwerkade 1865 för 657,553 rdr och Lindholmens dersammastädes för 253,500 rer, F. H. Kodumd i Malmö för 263,000 rdr o. f. w. — Historista upptädter. Pedagegist Titstrift meddelar ett aktstycke, fom bes wisar, att Olof Stötkonung ej döptes år 1000, fom man hittills efter Sturleson antagit, utan år 1007. En brefskrifware till Nerikes Allehanda har i Skanörs tyrka påträffat en grafsten, på hwillen står antecknadt, att Vintöpinagbiffopen Hans Brask blifvit derunder begrafwen år 1564. — Nytt tändnålsgewär. Den 3 dis prosstöts i Paris ett nytt bakladdningsaewär i närwaro af en talrik publik, till största delen bestående af wetenskapsmän och officerare. Det nya gewärets upp: sinnare är en hr Jarre och wapnet fal: las Sarresgewäret. Upp esinnaren bade lofwat att man med hans gewär skulle! funna skljuta sextio skott iminuten. Wid profningen befanns det, att icke blott detta antal skott kunde lossas på en mic nut, utan sjuttio eller åttio, ty på 40 jer funder loefare gewäret sextis slott. Ja, säger Patrie, ffotten föllo få tätt på hwarandra som under skarp plutoneld. J gewärets mekanism är rebelwerprincipen anwänd och sörbättrad. Twå män, bewäpnade med dylika gewär, äro Lita fena som en hel pluton, och fyra män stlola funna förswara fig som on infantevizcarr. Prof fningen stedre i Gym nafe Pas, der man ej hade tillfälle att få fe hwilken werkan kulor ur detta ge: wär hade. Man sköt wid detta tillfälle blott lösa flott. Trots de funbba ffotten war man dock af ven tanten, att detta gewär ej är lämpligt till krigswapen. Skoarpsljutning med detta gewär skall snart företagas. — Högbowerken. Högbo och Sand: