En blid på yreussisla och österriliska armscerna. Preussista armeen har uti nu pågående krig wisat en duglighet, som man förut ej tilltrott densamma, men fom tan förs tlaras af den öfning, den under freden erhallit. Oet upplyses t. ex., att preussiska styrelsen söter gifwa armeen få officerare, som soldater all möjlig militävilt utbildning, få att ej endaft säå många officerare genomgå den högre militärffolan, motswarande wart Marieberg, att mappt femtedelen tan få sadan anftällning, att de tunna draga nytta af sina högre tunskaper, utan afwen de simpla så underwisas, att hwarje vice torporal kan sköta qvartermastaretjenst. Men ej endasft för det theoretiska sörjes, utan äfwen för det prattista. J ftallet för att hos of blott en eller annan officer på egen bes gåran sar permission att gå i utländsk tjenst, lommenderas uti den preussiska ofz ficerane inom alla regementen turwis dertill, ja att af hwarje regemente alltid en eller lera officerare tjena utomlands. Alla uppfinningar och förbättringar i ute landet profwas skyndsamt och införas d derz ejter genast, om de det förtjena, wid armcen. Öwarje sommar sammandragas massor ap 60,000 man, eller deröfwer till en gemensam öfning på sex weckor (den egenttiga exercisen är förut inlärd), hwars under dagligen utföras fältmanövrer uns der befäl af än den ene, än den andre generalspersonen, hwilta jemnt ombytas. De för dagen kommenderande få först wid utryckandet i allmännaste ordalag weta, hwad af dem fordras, och maste sedan hjelpa sig sjelfwa. Efter slutad manöver för dagen samlas generalitetet och undertastas de tommenderandes rörelser den grunoligaste tritik. Pa detta sätt bildas generalitetet, pa samma gång äfwen den underordnade lärer sig att uthärda krigets mödor. Dessa inqvarteras t. ex. ej utan maste jemnt ligga i baracker, eller bivuakera. Sålnnda har den preussista armeen wunnit den öfning, att den utan föregår ende krigisk erfarenhet blifwit minst sagdt