gång, behöfwer jag ej beskrifwa ett barn tan inse det. Derföre hafwa och åtffilliga affällingar från mig öfmergifmit heta foplärssystemet och företagit sig att hwarje morgon på en wiss tid låta husets tjenare samla uti en förra allt hwad fom annars sknlle hafwa blifwit kastadt i fåren, hwarefter denna kärra med hela den durbara ffatten ofördröjligen blir bortförd. Skulle en sådan plägsed allmänt inrota sig, rå jade jag i stort belymmer för framtiden, och will jag på det warmafte uppmana eder, mina kära swin, att icke af sådana nyhetsmakare låta eder förryckas. Allt framåtskridande är mig förhatligt. Jag will ej weta af något annat framåtifridande än mitt eget, och jag är till den grad konservativ, att jag ide ens låter lä: tarewetenffapen, fom af naturen hör till mouvementspartiet, titta mig i lorten. Jag har ocffå derföre mitt förnämsta hög: qwarter i Petersburg. — Twenne fater af synnerlig wigt hafwa inträffat här i eder stad sedan sist tilländalnpna arbets: termin, de hafwa hos mig wäckt mocket bekymmer och jag känner ett sannt behof att öppna mitt hjerta för eder och söka tröst i edert deltagande. Eder sköna stad har nemligen blifwit offer för ettförderiligt nyhetsmalkeri, fom på det kraftigaste mäåste motarbetas. Jag menar dessa fördömda mattenlednings-anläggningar samt arbetena i den få kallade fundhetstomitån, hwilken med en djerfhet utan life söfer i edert lugna, fredliga samhälle bilda en propaganda för en ijynnerhet i England utspridd lära om allmänna saniteten. vil: fom dessa wattendränfnings-ideer wore nå got annat än blott och bart talande be-1 wis på tidens anda att öfwerallt wilja lägga sin näsa i blöt! Jag warnar eder för att på något sätt wara med om den buten, samt i allmänhet wara med om några så kallade förbättringar af det bes standande. Edra föder wisste bättre än att fara med sådant, och ändå talar hi storien med berömmelse om deras bragder. De hade minsann annat att göra än att tän ka på småsaker. Det är sannt, wisserligen rasade pesten stundom grymt bland dem, få att de dogo till många tu sental, men det skedde derföre, att allt hwad de företogo fig älffade de utföra i stor skala. Andra tider hafwa kommit, oroliga tider med förflugna ider. Förr skötte hwar och en fig sjelf, gaf f—n fom mnnen, d. w. s. fina likar — hwiltet ju ock är enligt naturens ordning det rätta, ty så göra alla djur; men nu yrkas att individen skall lyda de lagar, fom kommunen föreskrifwer! Bland annat har den der fundhets-komitår wågat yttra, att det wore till mehn för sundheten att hysa swin i en stad. Detta påftående är naturligtwis en pik åt eder, men bryn eder ej derom. Afsigten lyser klart igenom: man will utwifa ur staden en mängd af inwånarne, er inberäknade, för att sedan funna trycka ner hyrorna. Hwad äro den der doktor Sköldberg och doktor Carlsfon för ena, och för resten hela fundhetstfomir ten, fom helt oförsynt funna understå sig att yrka på att samhället skall hålla sig snyggt och renligt? Jag frågar: är det ide hwarje menniskas obestridliga rättig: yet att wara få smutsig Hon behagar? Nej, mina wänner! gån fom Hittills eder wäg lugnt framåt, bryn eder ej om dessa projefter, men gören alla möjliga fwå righeter för deras realiferande. Jag wet hwad ett äkta kommunalswin fan göra för att motwerka andras bemödanden i detta afseende. Waren eder lika, fom I hittills warit hafwen! Wår fak är ännu langt ifrån förlorad, ty hwad man än må göra till wår nackdel, få hinna wi dock trygga oss wid en bundsförwandt, som ej swiker, och det är bränwinet. Här supes, Gud ske lof, ännu litka kapitalt som förr. Så länge det så supes, skall 2 . Abst OYvLonfljiahet och smi