tasta fina blickar på personer, tring bwilla opinionerna, med mera ftadgart och all mänt förtroenre sluta sig. Att ensirigt försjunta inom sig sjelfwa, wore alltid att förswaga, för att ej föga tillintetnö: ra, sitt inflytande på walen. För såwidt litwäl ett sådant resultat skall lunna winnas, förutsätter det omedelbara walsättet alltid nödwändigheten af fantirvat: tiftor till rifsdangmannawalet eller, mer andra ord, ett förut uppgzjordt förslag, hänwisande på re personer, fom i alls mänhet äro få avalificerare, att te wir walet funna ifrågakomma. Härigenom wore ju också de bättre elementer, fom man måfte eller bör tänka sia i elektorerne, wäl walre, alltid i tillfälle att gifwa riltning och sammanhållning åt walkorporationerna, till följd hwaraf det allmänna tänkesättet på ett wärrigt sätt kunde gruppera sig, omdömet få ett godt och sälert fotfäste samt resultatet mot: swara fosterlandets anspråk. En och annan torde äfwen kunna be: fara att det omedelbara walfättet ffall tunna föranleda att ganska få inställa sig wid walet. Men detta lyte har wisat sig jemwäl wid de merelbara malen, få till wida jom det pällt elektorernas utwäljante. Antagligt är att likgiltigheten blifwer snarare och fortare öfwergående mid det omedelbara walsättet. Wid dessa wal, wid hwilka kommunens walröftberättigare innewånare fielfive fe fig beftämmande wid det hufwursakliga resnltatet, bör just denna omständiahet uppehålla intresset. Jnrirekt werksamhet förfmagar neml. alltid, hwaremot den direkta stärker. J det förra fallet torde många gora krafter anse bet gagnlöst, att in: aripa, enär ret blott eger en obetydlig förberedande egenskap, hwaremot de i det fetnare, inseende fig kunna uträtta när got bestämtt ech pesitivt, kraftigare söka att göra fig gällande. Det lärer wäl ej heller tunna förbises att denna omständinhet i icke ringa mån skall eller fan föranlera mången, fom eljest är likgiltig för tommunens angelägenheter, att, un. der slika förhållanden, allwarligare än eljest intresjera fia för ret allmänna inom kommunerna. Winsten deraf måjte erkännas. En och annan torde äfwen funna befara att en alt för stor och wårlig hetsighet skall wid omedelbara wal uppstä. Denna fruktan torde dock wara öfwerflödig. Enliat sin natur, har den större politista liflinbeten blott lämplig jordmån inom större städer, der befolt ningen är tätt samlad och opinionerna med mera elektrisk hastighet omsättas. J lannsorterna deremot, glest befolkade, som de äro, sakna de politiska passionerna, om ej all, dock hwarje egentlig och kraftigare näring. Jcke oftare än wid stora och wigtiga tillfällen torde de funna taga werllig gestalt, och i sädan händelse skulle de i alla fall äfwen föfa förskaffa fia i te medelbara walen be: höfligt utbrott. De twå ytterligheterna, lilkgittizheten å ena sidan och hetsigheten å den antra, torde, framför allt i wårt land, ber folkets rättigheter och tifftäl: lighet ide botas från något håll, utan äro i lantets Ingar och fever fullt er kände och utpreglade, Ytterligare just af rundas och jemnas genom det omedel: bara walsättet; enär det twifwelsutan försätter alla i ett politifft beroende af hwarancra och i fin werkan alltid mår ste föranleda äfwen te mera framståente att i sina medborgerliga sträfwanden icke i något jall bekämpa, utan i stället att gå i spetsen för allmännyttiga företag och angelägenheter, samt på sädant sätt göra fig gällante. Erjarenhet och bilde ning, medboraerlig taraltär ech retbars bet hafwa sålunda, hwar de finnas, just i dessa sina egenskaper, en bred wäg för fia till allmänt förtroende, fom, utfitakad och beträdd med lugn och sans, all: tid ber leda till ett herrande mål. Man bör altid och städse erinra fia e —