Norrländska Korrespondenten – 20 juli 1866, sida 2

förflutna året uppgingo till 16,000 rdr och utgifterna till 19,000 rdr. Östersund. Barnmorstan Öbera här städes, hwilken blifwit åtalad för det hon genom wårdslöst förfarande warit Wwåls lande till ett handl. R. Fresk tillhörigt barns död, blef af rådhusrätten, efter af denne inhemtadt utlåtande från Sund: hetskollegium, sistl. Måndag för nämnde wärdslöshet dömd till 100 rdr beter. Sundswall den 20 Juli. Det stora format, fom wi begagna i dag, och hwilfet tidningen äfwen ett par jånger förut haft, skola wi äfwen frame deles begagna, få ofta nyheternas mängd jör det erforderligt. — Landtbrnksmöte. (Forts.) 11) Om de surrogater, som under nu rådande foderbrist begagnats, och deras uflytande på djuren och deras mwilbes innande meddelade Löwenhielm, att grans 18 och sågspån ej innehålla något nä ande. Bergman hade funnit vem funna mälta skaf af afp och fälg, och Teugs vall, att renmossan gifwer godt hull; nan lunde på wissa ställen samla ända ill 100 lass mossa. Han war alldeles mot anwändande af spillning. Om fos secrbrist motsåges, tunde man anwända öf, uppmjukadt i warmt watten. 12) Har ångkott foder wisat något för eträte framför sjelsupphettadt, eller torrt vid mjölktors utfodring? Tengwall hade örsölt det sjelfupphettade och funnit det ramför vet upptokta erbjuta fördelen ij besparing i arbetskraft och elvningg: materiel. Båda borde föredragas fram ör det torra, emedan genom kokningen fibrerna uppmjukades och saften gjordes ätture åttomlig. 13) Hwilket sätt att berga hö har visat jig ändamålsenligast med afseende på såwäl billigaste bergningskostnaden, om behållandet ap näringskraften? Kyroherden Norelius hade funnit häsjniug vält bidraga till båda ändamålen, dock nest det sista, jöredrog dock smärre rior stramför de större uti detta län wanliga. Tengwall förordade saltandet af ohif: sadt hö, tv, äfwen om det wore ratt, stadades det dock ide. 14) Huru dör en ändamålsculig mjölk: hushällning wara beskaffad? Tengwall ansåg swält wara det dyraste sättet, ty da afkastas ingenting. Halm och Eraft: foder borde blandas med hwarandra. Korna borde fullkomligt utmjölkas, ty derigenom blefwe båre mjölk och ost Eraf: igare och korna fortforo längre att gif wa mjölk. Träkärl borde ej begagnas, hwarken till förwaring af mjölk, eller rädda, och de, fom begagnades, borde noga rengöras samt aktas för fukt och mjölfsyra. Wid smörberedningen borde ault watten och tjärumjölk omsorgsfullt flägsnas och endast fint salt amvändas, ty annars härsknare smöret lätt. 15) Hwilka retskaper af nyare fon: struktion anwändas wid ortens Inndt: oruk, och hwilka företräten hafwa dessa visat framför de från älvre tider här begagnade? Cavallin och Tengwall förs ordade rullharfmen, samt Cavallin der: jemte Åkersplogen och plogar med fpetlig bill. Af andra plogarter prisade han mest Keillers och dernäst Tunaplogen. Tengwall prisade äfwen rullharfwen, färs deles emedan den wäl fördelade gödseln, äfwensom den Smaltzska wallplogen och afluckraren. 16) Hwilka inom länet öfliga binävingar förtjena företrärteswis uppnune tran och understöd? På Wetterbergs framställning, det ett större bolag med tillräckligt kapital behöfdes, för att med winst afwerka kritlagren på Alnön, hmwils kas bearbetning nu knappt inbringar mer än betalning för arbete och bräinnmateriel, uppmanade ordföranden hr W., i anledning af detta anförande, att ffrift: ligen inlemna motion i ämnet och deri mera detaljeradt utweckla sitt förslag. Herr Tenqwall förordate hr Modins benmjölstillwerkning. 17) Kan solsskolan anses tillräcklig till en allmännare feltbildnina, eller hwilka andra medel böra anwändas till win: nandet af detta syftemål? Kontrakts prosten Bergman anjäg foltffolan till: räcklig, men trodde orsaken till dass bris stande nytta böra tillskrifwas ren oms ständigheten, att den ej efterleftes, d. w. s. att man tillsåg det barnen ordent: ligen gingo i skolan. Kyrkoherden Mos relius menade, att felet ej få mycket låge deri, fom deri att ej lärarne fjeljs we woro tillräckligt lijwade för sitt äm ne. Så fort de detta blefwo, skulle de efter hand tanke äfwen ingifwa allmän heten det nödiga intresset, och då skulle foltskolan äfwen uppfylla fin beftäms melse. Såsom till ändamålet levande ansåg hr Cavallin äfwen en större spridning af: Väsning för folket. Norelius in: stämde häri. Tengwall ansän, att till winnande af en mera utbredd funffap i ten rationella landthushållningen, skulle vet isynnerhet bidraga, om belöningar utsattes för författande af ven bästa på nyare upptäckter fig stödjande landtbrutglärobok. Då Rorelius sedan anmärtte, att det ej ginge an, det foltskolan blefwe något fält för experimenter inom andra områden, tillade han sedan, att han ej önskade deri skulle upptagas mer, än fjeliwa de fasta resultaterna. Seran en får dan lärobok utarbetats, wille han att skolläraren såwäl theoretiskt, som prat: tiskt skulle derefter meddela dem underwisning, samt att äfven mejerskan reste omkring och meddelade underwisning i sitt ämne. Rektor Wimmercrantz frame höll äfwen nyttan af praktisk underwisning samt liksom Norelius uyttan af joe: kenbiblieteter. Herr Langelii motion om belöning åt Frerlunds aktiebolag för dess winfabritution äfwensom en uti Njurunda tings: lag wäckt fråga om försåkring af Ereas tur mot smittosam sjukd om tunde, såsom för sent inlemnade, ej denna gång till handläggning upptagas. Wid walet till vice ordförande efter hr Langelius, som från orten afflyttar, waldes med II röster biskop Backman, rettor Wimmercrantz erhöll 3, landgsjetreterarne EH och Rydwall 2 och 1, länsnotarien Fröberg och possessionaten Arnell äfwen en röst hwardera. (SÅ ledes woro bland masjan af deltagare ändock 19 medlemmar af fällskapet. Förra årets möte i Sollefteå bewistades enligt DH. P. af en person från norra Angerz manland, en från Medelpad och en från Hernöfandstraktea utom ordföranden och twå andra ftyrelje-medlemmar.) af No sla gaf 1 och No en