Rv Ute LE IITLV SS Ye 124 PPP se 4443! ffriffätt till 15 ror böter. — Förgiftning. Malmö bhandvelstivning omtalar, att aflitne landssekter Hane ådragit fig den sjukdom, hwaraf han dog, derigenom att han hade sitt sofrum klädt med gröna tapeter, hwilket bibringat honom en långsamt tärande arsenikförgiftning. — Af Swenjta Familj-Journalen har 5:te häftet hitkommit, innehållande: Historiska bilder. XIX. En episod ur Gripsholmshistoria, af Th.; August Sohl:man (med porträtt), af —t.; Huru fjär rilen får fin drägt (med illustration); Perlorna i munnen; Jnglinge hög (med illustration), af Th.; Frederiksborg (med illustration)) Den bästa wägen. Saga af Richard Gustafsson; Haschisch och dess werkningar; Hafwets polis (med illustr.; Penningby. (med illnstr.) af Th.; De name le grekernas trädgärdar; Det vulkaniska ute brottet wid ön Santorin (m. illustr); Bed, kämpa, mill! poem af E. S—dt; Flickan wid Alwastra, historisk novell från Gustaf I:s tid, af Wilhelmina (forts. och slut från föreg. häfte); Slutligen, poem af Lea; Till jernwägarnes historia (med 2 illustrat.)) Montmorenci-fallet (med illustration); Fria konsternas akademi uti Stockholm (med illustration), af Th.; Något om ormdyrkare (med illustration); Logogryf af Lea; Charader; Uttydning af charad och rebus i föregående häfte. Följetongsafdelningen i nästa häfte bör. jar mev Tante Fridas minnesblad af Lea. — Viskopslönen i Lund. Som man wet ha rikets ständer bestämt, att biffo: parnes löneinkomster mid inträffande le digheter skola blifwa 10,000 rdr, med undantag af biskopslönerna i Lund och Upsala, hwarest de bestämdes till 15,000 rdr. Detta oaktadt göres nu försök att få Lunds biskopslön bibehållen wid det orimliga beloppet af 30 a 40,000 rdr årligen. Huruwida försöket lyckas, funna wi naturligtwis ej weta, men godt hopp lära wissa personer hysa i den saken. — Swenska träwaruhandeln på ii bed. I Libecder-3eitung lästes för nå gon tid sedan: Såfom ett glädjande be wis på Liibeds rörelse och wåra handels förbindelser måste wi anse, att wåra trä waruplatser, ehuru på sista tiden få bes tydligt utwidgade, denna wår blefwo nä stan fullkomligt upprymda. Om man betänker, att tillförseln af träwaror från Swerige och Finland intet föregående år warit så stor som år 1865, så kan man deraf sluta, att affättningssfällorna, tad mare wåra många jernwägsförbindelser, måste hafwa ökats. — Salongsskridskor. Hittills har man endast wetat af skridskor för isfälten och haft skridskoäkningen såsom ett trefligt och efterlängtadt winternöje, men numera bar man äfwen upptäckt skridskor för far longen och salsgolfwet, på hwilka man ilar lika wigt öfwer tiljan som öfwer wintrens glänsande isbana. Desfa ffrivskor fabriceras af jern eller möfjligtwis äfwen af trä, ofwan med ett platt fot: fäste, försedt med bindremmar, för att spännas öfwer foten, och en bölsa öfver tårna samt hafwa inunder i stället för stålskifwa trenne små trissor eller hjul af härdt pressadt läder, fom utan buller rulla skridskoåkaren öfwer golfwet. Detta skall wara en förträffligt wälgörande och helsosam motion för sjukliga barn, få att uppfinningen redan i utlandet fått en stor sanitär betydelse och torde i få fall förtjena att påaktas äfwen hes of. Dylika af jern fabricerade falongsffridskor erhållas numera hos en fabrikant i Köpenhamn. Till Garibaldi! . —