Norrländska Korrespondenten – 12 juni 1866, sida 3

jig wid Venetien. Som de smärre fur starne gynna hertigens af Augustenburg anspråk på de båda hertigdömena, har nu Osterrite äfwen börjat antaga fig honom. Det har sålunda till i går den 11 Jnni låtit infalla de holsteinska ständerna wäl wetande, att dessa genast skulle till hertig utwälja angustenborgaren. Härigenom har OÖsterrite åt Preussen lastat handsken till uppmaning. Preussen måste upptaga der: det maste förhindra de holsteinska ftän der nas sammanträde och derigenom åragan fig ett krig med både Österrite och sma staterna, eller oc med skam öfwergifma fina widtswäfwande planer. Hittils hof wa de båda motständarne nöjt fig med att beskylla hwarandra för brott mot ga steinerförtraget. De hafwa derwid bada rätt och båda orätt, ty de hafwa öfwer trädt det begge, Österrike genom att utan Preussens bifall sammankalla de Holfteinffa ständerna och Preussen genom att det un låtit fina trupper inrycka uti Holstein, det de nu i dagarne gjort. Preussarne hafwa besatt trakten kring Rendsburg, och Österrikarne retirerat till Altona. Ännu då detta nedskrefs, hade wi doc ej hört omtalas någon sammandrabbning der. Tmwertom skola de båda högsta der fomenderandegeneralerne, preussaren Manteuffel och OÖsterrikaren Gablenz hafwa förklarat, det de fått order att förhindra blodsutgjutelse. Det synes näskan, fom ompreussen på detta jätt wille faktiskt söka återinföra tillftåndet före gasteinerfördraget, men wi tro ej att Xsterrite, understödt fom det är af fmåmals terna, skall gå in derpå. Huru mycken twelan de båda malterna för den i Tyffland rådande allmänna meningens skull än må hysa för att wara den först anfallande, måste det dock inom några dagar wara afgiordt, huruwida det blir lrig, eller nya ändlösa diplomatiska förhandtins gar. Wi hafwa så mycket mera skäl till den förmodan att det blir irig, fom det förbund, hwarom underhandlats mellan Preussen och Italien, nu säges wara undertecknadt, och Italien har i ordning ej endast sin stående här, utan äfwen 60,000 friwilliga, hwilla under de från 1849 och 1860 bepröfwade männen Garibaldi, Tärr, Perczel och Bixio m. fl. hwarje ögonblick äro färdiga att slå till.